Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för engagemanget.

Det här är en viktig fråga. Det är viktigt med robusthet och redundans kring huvudstaden. Ledamoten pekar också på flera andra strategiskt viktiga infrastruktursträckningar och korridorer. Man skulle nog kunna lägga till några till på den listan.

Det Trafikverket har föreslagit är, precis som jag sa och som ledamoten hänvisade till, en breddning för att möjliggöra en utökning från två till tre körfält i vardera riktningen. Det är åtgärder som bedöms öka kapaciteten med omkring 30 procent.

Jag tror att det är viktigt att ha ett holistiskt perspektiv här. Det är också en flaskhalsproblematik, som det är i dag. Det tror jag att ledamoten kan skriva under på. De företag som ledamoten nämnde lyfter också det. Det handlar om framkomlighet för viktiga godstransporter, som är centrala för deras viktiga verksamhet.

Meningen med att säga att det inte bara är viktigt för de två företag som ledamoten nämnde var inte på något sätt att förringa deras betydelse för svensk konkurrenskraft och totalförsvarets behov. Meningen var att bredda frågan till att handla om mer än så, nämligen framkomligheten i och runt Stockholmsområdet och framkomligheten och robustheten i Sverige som land.

När det gäller åtgärder som strikt drivs av det militära försvarets behov eller totalförsvarets behov har vi gett besked om att de behöver tas i särskild ordning. Där har vi också 50 miljarder kronor som är aviserade för åtgärder i det civila försvaret. En betydande del kommer att gå till transportinfrastruktur.

Jag tror inte att man ska förringa betydelsen av den styråra som regeringen gav till Trafikverket – att man nu ska ha med totalförsvarets behov även i arbetet med den nationella planen. Flera av de åtgärder som läggs fram har ju effekt både i fredstid och i ett läge med höjd beredskap. Det handlar om underhållsarbete, om BK4-nätet, som byggs ut, om reinvesteringar och om olika smarta åtgärder som gör att man kan få mer kapacitet i den svenska infrastrukturen. Det är förstås viktigt både vid civila kriser och vid höjd beredskap.

Jag vill också tacka ledamoten för det talande exemplet om det som vi upplevde sommaren 2016. Det sätter ju fingret på sårbarheterna i den svenska infrastrukturen. Det är klart att vi hade kunnat vara i ett annat läge när vi diskuterar den nationella planen om det inte hade varit så, herr talman, att ungefär hälften av medlen redan är låsta för underhåll och för att ta i kapp eftersatt underhåll.

Vi skördar frukterna av tidigare beslut eller icke-beslut. Man har inte tagit tag i underhållet av den svenska infrastrukturen, så nu är vi i ett läge där vi behöver underhålla i kapp. Hade detta gjorts på ett annat sätt, herr talman, hade det kanske funnits ännu mer utrymme att diskutera nya investeringar. Nu är det utrymmet begränsat; det tror jag att vi båda är överens om.

Då behöver man förstås ett bra underlag, som ledamoten nämnde. Det handlar om att det görs bedömningar som är bredare, där man också ser på vilken effekt de olika åtgärderna kan få på ganska kort tid. Tidigare har många av investeringarna legat långt fram i tiden. Men vi ser att behoven för många företag är här och nu och också kan komma skrämmande nära ur ett totalförsvarsperspektiv. Det är alltså viktigt att få igenom så mycket som möjligt också på kort sikt.

Med det vill jag tacka för engagemanget i den här frågan, herr talman.