Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för engagemanget i frågan!

Infrastrukturens och transportsystemets robusthet är viktig i hela landet. Robusthet, redundans och en hållbarhet kring huvudstadsområdet är väldigt viktigt, för att uttrycka sig milt. Det gynnar inte bara de företag som ledamoten hänvisar till specifikt i Södertälje. Det är också viktigt, som jag nämnde i mitt svar, för transporter i och runt Stockholmsområdet men också för transporter i hela Sverige.

Därför är det förstås viktigt när vi nu har fått ett underlag, ett förslag från Trafikverket om en ny nationell plan, att man på allvar har tagit in totalförsvarets behov betydligt tydligare än tidigare.

Det finns en bilaga till den nationella planen som rör totalförsvarets behov. Det finns också andra underlag, herr talman, som ger en mycket tydlig beskrivning av de behov som Försvarsmakten ser. Det gäller också för det som inte kommer att rymmas inom den nationella planen för de transportpolitiskt motiverade åtgärderna. Det kan också vara viktigt att hantera i särskild ordning.

Ledamoten frågar vilka bedömningar och underlag som finns för det arbetet. Låt mig först säga att regeringen efter förhandlingar och i bred samsyn har aviserat att 50 miljarder kronor ska avsättas för det civila försvarets uppbyggnad. Där kommer en betydande del att gå till förstärkning och upprustning av infrastrukturen och transportsystemet.

Vi kommer givetvis att återkomma med mer detaljer om det. Men det är självklart så att mycket kan läras av våra vänner i Ukraina, som vi fortsatt stöttar outtröttligt. Vi har förstås ett moraliskt ansvar att fortsätta det stödet också när det kommer till återuppbyggnad av transportinfrastrukturen här och nu och för framtiden. Det finns också många lärdomar att dra från det samarbetet. Där är förstås redundans och robusthet i transportinfrastruktursystemet viktigt.

Herr talman! Ledamoten sitter ganska ofta som talman under den här typen av debatter. Hon vet ganska väl, kanske bättre än de flesta ledamöterna i kammaren, att jag i det här läget av planeringsprocessen inte kommer, kan eller bör ge svar om olika enskilda objekt.

Processen i Sverige, som vi har en bred samsyn om, bygger på att regeringen föreslår en infrastrukturproposition som sedan behandlas och beslutas av riksdagen. Ramarna låses både för vidmakthållande, det vill säga underhåll, och för nya investeringar, det vill säga utveckling av infrastrukturen.

Därefter ber regeringen Trafikverket att ta fram förslag till nationell plan. När det har tagits fram skickas det ut på en bred remissrunda, och det pågår nu. Kommuner, regioner, företag och intresseorganisationer har ytterligare några veckor på sig att komma med sina reaktioner, förslag och inspel till det fortsatta arbetet.

Jag kommer i nästa vecka att hålla remissmöten med en mängd olika aktörer på departementet. Efter det kommer regeringen att fatta beslut om en ny nationell plan under första halvåret 2026.

Parallellt med det pågår ett utredningsuppdrag där förre riksrevisorn Claes Norgren tittar på alternativa och effektivare sätt att genomföra infrastruktur. Där har vi heller inte på förhand tagit ställning till någon lista över vilka objekt det skulle kunna vara.