Fru talman! Jag tackar för svaret.

Det är glädjande att ministern vill titta vidare på den möjlighet som vi har noterat finns här, men i det sammanhanget måste man också förstå varför det är svårt för byggelever och bygglärlingar att få en plats hos byggföretagen.

Bostadsbyggandet har, precis som ministern sa, kollapsat de senaste åren. Det byggs långt under det årliga behovet av bostäder då regeringen med Sverigedemokraternas stöd helt har lämnat byggbranschen åt sitt öde under brinnande lågkonjunktur.

Det första Tidölaget gjorde var att ta bort investeringsstödet för billigare hyresrätter och därmed stoppa byggandet av minst 20 000 hyreslägenheter. Man har heller inte lyckats få igång småhusbyggandet, som man ofta lyfter upp. Enligt branschorganisationen för småhusbyggande är just det byggandet det lägsta på 100 år. Då är det inte konstigt att det är ont om APL- och lärlingsplatser, och då kanske regeringen borde kavla upp ärmarna lite grann och försöka få till platser ute på de få byggarbetsplatser som finns.

Utifrån yrkesutbildningsavtalet, som reglerar lärlingsutbildningarna, rekommenderas att det bör finnas en lärling på tio yrkesarbetare. Låt mig ta ett exempel från ett av de stora byggföretagen. De hade i slutet av 90talet cirka 1 000 yrkesarbetare anställda här i Stockholm, vilket skulle kunna ge möjlighet till nästan 100 lärlingsanställningar. I vår, efter att de förhoppningsvis sista uppsägningarna verkställts, kommer antalet yrkesarbetare att vara 90, vilket skulle ge endast 9 lärlingsanställningar, enligt rekommendationerna.

Byggarbetsplatserna är dessutom allt som oftast uppstyckade i mindre entreprenader som bemannas av utländska företag och/eller med utländsk arbetskraft, och de mindre underentreprenörerna har litet eller inget intresse av, eller ens kompetens för, att utbilda svenska byggelever och bygglärlingar. Det är tyvärr så den krassa sanningen ser ut.

Därför hade jag hoppats på ett mer positivt svar från ministern. Även om man ser att det är svårt att ställa krav just när det gäller Norrlandsfonden hade man kanske kunnat komma med något annat. Vi borde diskutera frågan om offentliga upphandlingar, som man gör i exempelvis Region Uppsala nu, där man ställer krav.

Ett annat sätt att öka möjligheterna för våra ungdomar är att se till att det blir färre underentreprenörer på våra byggarbetsplatser. Det skulle öka behovet av mer egen anställd personal i företagen och minska behovet av långa UE-led, där arbetslivskriminaliteten många gånger breder ut sig och faktiskt konkurrerar ut jobben för de ungdomar som borde få komma in och lära sig yrket.

Glädjande nog, vill jag ändå säga, har Trafikverket för första gången ställt krav på ett begränsat antal underentreprenörer vid upphandlingen av Ostlänken. Det är ett bra steg, tycker jag. Ministern är ansvarig för Trafikverket, och jag hoppas att han tar till sig av den upphandlingen och ser vilka tankar de har använt sig av där.

Även större byggföretag är positiva till detta. De har arbetat i många år med sådana begränsningar, med resultatet att de har mer ordning och reda på sina arbetsplatser.

Min fråga måste bli: Var är förslagen från regeringen som gör att våra ungdomar i byggbranschen kan färdigställa sina utbildningar?