Fru talman! Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest sedan mitten av 1980-talet.

Regeringen har dock fortsatt att sänka skatterna för höginkomsttagare med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden, vilket innebär att utrymmet att satsa på välfärden minskar.

Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen nu statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid låta bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen och placerat oss i EU-toppen när det gäller andelen arbetslösa.

Regeringen föreslår i den här budgeten skattesänkningar med över 50 miljarder kronor. I Vänsterpartiets budgetalternativ finns en helt annan inriktning. I stället för att sänka skatten mest för dem med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att underlätta den gröna omställningen. Vi använder pengarna till att bland annat stärka välfärden, lägga betydande resurser på klimatinvesteringar och stärka hushållens ekonomi, bland annat genom höjda barnbidrag. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten.

Regeringen driver å sin sida en politik som ökar barnfattigdomen och skillnaderna mellan dem som har och dem som inte har. Rädda Barnens nya barnfattigdomsrapport visar att barnfattigdomen ökade mellan 2022 och 2023 efter att ha minskat tidigare år. I dag beräknas 276 000 barn leva i ekonomisk utsatthet i Sverige. Det är inte bara en fråga om statistik, påpekar Rädda Barnen – det är en fråga om barns rätt att få vara barn. Det handlar om att de ska få leka, lära, växa och drömma utan att begränsas av tomma kylskåp, inställda fritidsaktiviteter eller känslan av att inte höra till.

Inför sommaren släppte Frälsningsarmén en rapport som visade att hälften av alla barnfamiljer var oroliga för matkostnaderna när barnen inte kunde äta lunch i skolan. Vart femte barn var hemma hela sommaren utan sommarlovsaktiviteter.

Regeringen är stolt över att man sänker skatten för dem som jobbar, men man låter de som är sjukskrivna eller arbetslösa betala en högre skatt. I somras kunde vi se att vart tredje barn till föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna var hemma hela sommaren utan planerade aktiviteter.

Detta bekymrar dock inte vår styrande högermajoritet. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före satsningar på barn och unga – satsningar som kan förebygga att unga dras in i kriminalitet. Barnperspektivet lyser med sin frånvaro.

Så länge höginkomsttagarna får bättre ekonomi är regeringen nöjd, trots att en uppväxt utan meningsfulla aktiviteter ökar riskerna för att barn hamnar i isolering eller i värsta fall dras in i destruktiva miljöer och kriminalitet. Men lösningen för regeringen är inte att ge alla barn en bra uppväxt utan att sänka straffbarhetsåldern, införa hårdare straff och köpa fängelseplatser utomlands. Det handlar inte om att förebygga kriminalitet utan bara om att straffa.

I februari i år uppgav 29 procent av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst att de hade svårt att äta sig mätta. Det är en stor ökning sedan samma tidpunkt förra året. Hälften av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst har vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sig själva och sina barn.

En genomsnittsfamilj har fått mindre i skattesänkningar på ett år än vad statsministern själv fått på en månad.

När det gäller långtidsarbetslösa har aktivitetsstödet sänkts för cirka 86 000 personer med upp till 5 000 kronor i månaden. Arbetslösa betalar dessutom en högre skatt än dem som jobbar. Skatteorättvisan är stor i det borgerliga Sverige. Men regeringen – något ska jag ge den – har i alla fall gett efter för kraven från funkisrörelsen och Vänsterpartiet. Nu får även den med sjuk- och aktivitetsersättning lägre skatt. Det gäller den så kallade funkisskatten.

Annars är den här regeringens signum att den som har hög lön får sänkt skatt och att den som har låg lön eller ersättning inte får sänkt skatt eller får en liten, liten skattesänkning.

Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner, däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med cirka 200 miljarder kronor per år. I årets budgetproposition går regeringen och Sverigedemokraterna fram med ännu ett jobbskatteavdrag, det tionde i ordningen, vilket försvagar de offentliga finanserna med 13 miljarder.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om skattesänkning för dem som har högre inkomster. För dem med lägre inkomster, a-kassa eller sjukpenning sänker vi skatten.

Vänsterpartiet stöder den tillfälliga sänkningen av matmomsen, men det får inte innebära höjda vinster för matjättarna. Vi har lanserat en prisgaranti som sätter stopp för matjättarnas smyghöjningar och säkerställer att momssänkningen faktiskt gör skillnad på prislappen och gör att barnfamiljerna har råd att äta sig mätta. Men regeringen har inte infört någon prisgaranti. Nu finns det en risk att regeringen bara skapat ett Icabidrag med momssänkningen.

Fru talman! Gemensamma medel bör gå till sådant som har samhällsnytta. Vänsterpartiet föreslår därför att dagens rotavdrag ska göras om till ett grönt rotavdrag. Det nya gröna rotavdraget skulle beviljas för åtgärder som minskar energiförbrukningen i bostäder samt stimulera återanvändning och användning av hållbara byggmaterial.

Ett grönt rotavdrag bidrar till lägre energiförbrukning och en mer cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Det gröna rotavdraget skapar incitament för privata fastighetsägare att renovera hållbart och klimatsmart i stället för att byta ut redan fullt fungerande kök. Kraven på tillåtna åtgärder ska kopplas till miljö- och klimatnytta, vilket gör avdraget relevant för hela samhället, inte bara för enskilda fastighetsägare.

Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. Det behövs en grön omställning av ekonomin som snabbt måste komma på plats. Inom ramen för en samlad och genomtänkt miljöpolitik krävs en reformering av miljö- och klimatskatter. Det handlar till exempel om flygskatt och om ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag. När det gäller reseavdraget säger Vänsterpartiet nej till regeringens förslag om att höja gränsen för resor, som ökar pendlarnas avgifter med 4 000 kronor. Det blir alltså 4 000 kronor dyrare för en pendlare nästa år med regeringens politik.

Vi behöver en handlingsplan för att avveckla klimatskadliga subventioner. Miljö- och klimatskatter är styrande och en viktig del av politiken för att nå klimatneutralitet.

Fru talman! Förra året gjorde storbankerna en sammanlagd vinst på 126 miljarder. En bankskatt på bankernas övervinster skulle innebära en kraftig förbättring av statsfinanserna. Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att pressa ned bankernas vinster så att vanligt folk får en bättre ränta. Vänsterpartiet vill införa en bankskatt för att det inte ska löna sig för bankerna att sko sig på låntagare genom att ha högre ränta på utlånade pengar och lägre på inlånade jämfört med styrräntan.

Skatterna ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar. Därtill bör de utjämna inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken.

Det finns ett samband mellan ett relativt högt skatteuttag och hög sysselsättning.

Sverige är ett av de få OECD-länder som varken har förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsskatt som är kopplad till bostadens värde. De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet i OECD och EU. Frånvaron av kapital- och egendomsskatter har starkt bidragit till att Sverige i ett internationellt perspektiv har en extremt skev förmögenhetsfördelning. Vänsterpartiet vill därför se över egendomsskatterna och få en mer rättvis beskattning där de som har mycket också bidrar mer till den allmänna välfärden.

Skatt ska betalas efter bärkraft, och välfärd ska ges efter behov. Sverige behöver en ny skattepolitik som sätter omfördelning, klimat och välfärd främst i stället för att gynna höginkomsttagare och klimatskadliga utsläpp. Sverige behöver en skattepolitik som minskar klyftorna i samhället, bekämpar barnfattigdomen och bidrar till ett jämlikt samhälle.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 6.

(Applåder)