Herr talman! Sverige står fortfarande inför ekonomiska utmaningar, men det görs också tydliga framsteg. Hushållens ekonomi är fortsatt ansträngd, något som märks i vardagen och i privatekonomin. Efter en period med hög inflation har svensk ekonomi tagit skada, men nu syns tecken på återhämtning. Inflationen har dämpats, vilket delvis kan kopplas till en ekonomisk politik inriktad på stabilitet, återhämtning och stärkt framtidstro. Utvecklingen går kanske inte så snabbt som många önskar, och förbättringen har kanske ännu inte nått alla hushåll. Samtidigt pekar indikatorerna på att ekonomin rör sig åt rätt håll även om Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att prioritera hushållens ekonomi, återhämtningen och arbetslinjen, en inriktning som bedöms som nödvändig i det ekonomiska läge som råder. Budgeten som Sverigedemokraterna och regeringen nu lägger fram är en konjunkturanpassad budget som syftar till att möta de behov som finns i ekonomin.

I en lågkonjunktur är det viktigt att stärka hushållens konsumtionsförmåga. Därför har det genomförts åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta och som sänker skatten inom flera områden. För en genomsnittlig familj kommer detta att innebära att den disponibla inkomsten ökar med cirka 5 000 kronor per månad under mandatperioden.

Samtidigt påverkas Sverige av en osäker omvärld. Kriget i Ukraina, konflikter i Mellanöstern och risker kopplade till världshandeln och relationerna till större ekonomier skapar osäkerhet. Även om det ser något ljusare ut på vissa fronter får detta fortfarande direkta och indirekta konsekvenser för svensk ekonomi och förutsättningarna framåt.

Herr talman! Nu genomför Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen ett flertal åtgärder i budgeten för att ytterligare stärka hushållens ekonomi och få fart på hjulen. Av de cirka 80 miljarder kronor vi lägger i budgetramen går 53 miljarder netto till skattesänkningar och 27 miljarder till utgiftsökningar. Det är en mix av olika skattesänkningar, och jag kommer att göra ett par nedslag här.

Vi genomför en förstärkning av jobbskatteavdraget, det förhöjda grundavdraget och en skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Detta kommer att innebära en genomsnittlig årlig skattesänkning med cirka 3 800 kronor för dem som träffas av jobbskatteavdraget, 2 300 kronor för dem som berörs av det förstärkta grundavdraget och 1 800 kronor för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning – detta för att alla som arbetar eller har arbetat ska få behålla mer av sin lön, för att vända utvecklingen och för att stärka hushållen och den inhemska konsumtionen så att ekonomin kan ta fart och återhämtningen komma igång.

På längre sikt är det avgörande för välståndet och för hållbara offentliga finanser att fler arbetar och att det totala antalet arbetade timmar ökar. Förutom en tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för unga inför Sverigedemokraterna och regeringen även skattefrihet för en jobbpremie. Det ska öka drivkrafterna och öka det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete och självförsörjning. Det här är ett viktigt arbete för att bryta utanförskapet, få fler i arbete och öka det så kallade respektavståndet, alltså skillnaden mellan att arbeta eller gå på försörjningsstöd.

Herr talman! Normalt sett ska all typ av ersättning från arbetsgivaren beskattas, antingen som en inkomst eller som en förmån. Som en del i den gröna omställningen infördes dock den 1 juli 2023 en tillfällig skattefrihet för att ladda sitt elfordon på arbetsplatsen. Denna skattefrihet avser Sverigedemokraterna och regeringen nu att permanenta för att uppmuntra att resor till och från arbetet i högre utsträckning görs med elektriska fordon och för att fortsätta omställningen av den svenska fordonsflottan, samtidigt som den administrativa bördan för företagen minskas.

Ett annat skatteförslag i budgeten rör det så kallade 3:12-regelverket. Det är ett regelverk som många under lång tid har velat förenkla men inte riktigt vetat hur. Även om det fortfarande är förhållandevis komplicerat gör Sverigedemokraterna och regeringen en förändring i regelverket som ändå är en förenkling. Förslaget innebär sammanfattningsvis att cirka 60 000 företagare och entreprenörer kommer att få lägre skatt, samtidigt som den administrativa bördan bedöms minska med ungefär en tredjedel.

Herr talman! Sverige behöver fler svenskflaggade fartyg. Därför föreslår vi i budgeten förbättrade regler för tonnagebeskattning av svenskflaggade fartyg. Förbättringarna innebär att fler fartyg och företag kommer att kunna omfattas av systemet. Som ett resultat av detta ser vi redan ett ökat inflöde av fartyg som flaggas in här. Det innebär ökade skatteintäkter men även att Sverige i händelse av kris eller ofred har rådighet över svenskflaggade fartyg. Detta kan ha en avgörande betydelse för att vi ska kunna klara av nödvändiga transporter av såväl gods som personal under en kris, vilket är viktigt för att stärka och upprätthålla Sveriges beredskap.

Herr talman! Under den tidigare rödgröna regeringen hade man infört ett fordonsskattesystem där en ny husbil kunde få skattenivåer på uppåt 20 000 kronor per år. Sedan riskerade skatten att ändras igen, vilket skulle ha kunnat resultera i skatter på uppåt 40 000 kronor per år för en husbil.

Detta röjde nu Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen undan risken för genom att från den 1 februari i år helt enkelt undanta husbilar från den så kallade malusbeskattningen. Från den 1 februari nästa år kommer även skatten för husvagnar och lätta släpfordon att tas bort, så man kan bara gratulera alla svenska campare.

Herr talman! Ett annat vallöfte gällde bränslepriser. Även om det tog en stund in i mandatperioden sänkte vi reduktionsplikten och bränsleskatten på bensin och diesel så att en tankning i dag är 500–700 kronor billigare än den var före valet 2022. Det blir tusentals kronor i besparing varje år för familjer som är beroende av bilen för att få sin vardag att gå ihop.

Samtidigt sänker vi nu även skatten på jordbruksdiesel så att vi fortsätter att ha EU:s miniminivåer för den under nästa år. Att svenska bönder och skogsbrukare har samma förutsättningar som sina danska kollegor tycker vi är rimligt.

Vi sänker dessutom energiskatten på elektricitet. Detta är en träffsäker och snabb åtgärd för att minska kostnaderna för hushåll och företag, samtidigt som man uppmuntrar till överflyttning från fossila kraftkällor till elektrifiering.

Den 1 juli i år sänkte vi även alkoholskatten för mikrobryggerier i Sverige. Det har alltid funnits utrymme i EU:s alkoholskattedirektiv för detta, men det är bara Spanien och Sverige som inte har utnyttjat den möjligheten.

Vi föreslår att vi från och med den 1 juli nästa år även sänker alkoholskatten för svenska småproducenter av cider, vin och sprit för att ge dem samma möjligheter som mikrobryggerierna att öka sin lönsamhet och skala upp sin produktion.

Herr talman! Den 1 juli nästa år avskaffar vi även den orättvisa så kallade dansbandsmomsen och sänker momssatsen på entréavgiften till dansbandsevenemang till 6 procent, så att den motsvarar samma moms som för evenemang där man sitter ned och lyssnar på samma musik och som för övrig kultur.

Sist men inte minst halverar vi nu tillfälligt momssatsen på mat och livsmedel från 12 till 6 procent. Det är en åtgärd för att dämpa effekterna av den kostnadsökning som såväl inflation som tidigare höga räntenivåer fört med sig för de svenska hushållen.

Sammanfattningsvis är budgeten en budget för hårt arbetande människor, som ger mer i plånboken för familjer och pensionärer och som stärker arbetslinjen och bryter utanförskapet samt investerar i välfärd och trygghet. Därmed vill jag ställa mig bakom skatteutskottets yttrande SkU1y till finansutskottet.

(Applåder)