Herr ålderspresident! Vi debatterar i dag budgeten för nästa år. Som kristdemokrat kan jag konstatera att vi har förhandlat fram en budget för hårt arbetande familjer som var och en har sitt alldeles eget, unika livspussel att lägga.

Herr ålderspresident! När den här regeringen tillträdde var inflationen tvåsiffrig. Den gjorde svenska folket fattigare. Köpkraften minskade, och priserna blev högre. Vissa varor och vissa inköp kan man avstå från. Men mat i magen måste vi alla ha. Därför har inte minst barnfamiljerna haft det tufft ekonomiskt. Det är därför en riktigt bra och viktig åtgärd att sänka matmomsen från 12 till 6 procent. Erfarenhet visar att det ger lägre matpriser.

Nu är vi mitt inne i något man kallar Black Week. Vi har nog alla läst att vissa butiker redan förra månaden började göra höjningar på vissa varor. Denna vecka ska vi nämligen lockas att köpa samma varor till specialpris. För att detta inte ska ske med den matmomssänkning som regeringen går fram med tillsätter man en matpriskommission, som får i uppdrag att följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling. Den första delrapporten från kommissionen ska lämnas en månad innan matmomssänkningen blir verklighet. Det är ett klokt beslut. Då kan vi också veta att sänkningen av matmomsen kommer konsumenterna till del.

För en barnfamilj är detta ingalunda en obetydlig åtgärd. Matkassen blir billigare. Det beräknas att de får ungefär 600 kronor mer kvar i plånboken tack vare den åtgärden.

Till barnfamiljerna har vi också beskedet att inkomstskatten och elskatten sänks, barnomsorgsavgiften likaså. Vi höjer även boendekostnadsgränserna för barnfamiljer. Det är en bra åtgärd. Inte sedan 1997 har man justerat den övre gränsen för bostadsbidraget. Då vet vi ändå att sju av tio av de barnfamiljer som har bostadsbidrag också har en boendekostnad som ligger över den gamla gränsen. De kommer nu att kunna få upp till 1 000 kronor mer i månaden. Det gynnar särskilt barnfamiljer med låga inkomster, inte sällan ensamstående kvinnor med barn. Det är dessutom ingen tillfällig åtgärd utan en permanent sådan.

De sänkta inkomstskatterna, den sänkta matmomsen, den sänkta elskatten och de sänkta förskoleavgifterna leder till att en familj som består av en polis, en sjuksyrra och barn på tre och fem år som bor i en vanlig villa nästa år kommer att få drygt 1 800 kronor mer kvar i plånboken.

Då har jag inte ens nämnt vad det betyder för många av de familjer som jag känner. Det är vanligt, inte minst för dem som kanske inte bor i Stockholm, att man är tvungen att ha en bil för att kunna lösa logistiken. Just den sänkning som regeringen har medverkat till när det gäller bensin och diesel gör enorm skillnad för alla dessa barnfamiljer där man skjutsar barnen kors och tvärs på kvällarna.

Herr ålderspresident! Det har cirkulerat, och det cirkulerar fortfarande, påståenden om att de svenska vårdköerna är längre än någonsin. Det stämmer inte. De är kortare i dag än när den här regeringen tillträdde.

Vi ska kunna lita på välfärden. Att vården finns där när vi har blivit sjuka och behöver hjälp är centralt. När svenska folket gav oss regeringsmakten hade 163 000 patienter väntat olagligt länge på att få vård.

Jag har i varje budgetdebatt den här mandatperioden lyft fram de olika åtgärder som den här regeringen vidtar för att kunna korta vårdköerna. Tjatet, som en del kanske tycker att det är, motiveras av att det bakom varje enskild sådan siffra finns en människa och anhöriga. Det finns en oro: Hur ska det här gå? Kommer jag att få hjälp i tid? Det kan handla om allvarliga diagnoser, och man väntar på besked om huruvida hjälpen ska komma eller inte.

När Kristdemokraterna sist styrde Socialdepartementet, 2006–2014, halverade vi vårdköerna. Men det var också då, när vår förre partiledare Göran Hägglund var socialminister, som vi insåg att vi måste göra någonting åt sjukvårdens organisation. Vi kom fram till och såg att en åtgärd som behövs, om vi vill komma åt vårdköerna på riktigt, är att förstatliga sjukvården.

Sverige har nämligen fler läkare än EU-genomsnittet, men de träffar färre patienter än sina europeiska kollegor. Vi lägger mer pengar på vården än EU-genomsnittet, men vi har samtidigt lägst antal vårdplatser per capita. Bostadsort och postnummer är i många lägen avgörande för vilken typ av vård du får och när du får den vård du behöver. Så är det i dag. Jag tror att det kommer att förbli så om vi fortsätter att försvara en sjukvårdsorganisation som faktiskt har sin grund från mitten av 1800-talet.

Även om vi kristdemokrater har drivit på för att det behövs mer pengar för att kunna korta vårdköerna har vi alltså också pekat på att det inte räcker. Vi måste också göra någonting åt själva styrningen av vården. Än så länge har vi inte majoritet för det här i Sveriges riksdag, men trägen brukar som sagt vinna.

Herr ålderspresident! Det är glädjande att vi ändå kan konstatera att regeringens arbete med att korta vårdköerna nu ger resultat. De riktade satsningarna på att kapa vårdköerna ger resultat. I år infördes en satsning på att öka antalet operationer och därmed korta köerna när det gäller tre vanligt förekommande operationer: höftledsoperationer och operationer vid framfall och grå starr. Redan nu, i november månad, ser vi att köerna till operation har minskat med 10 procent för grå starr, med 45 procent för höftproteser och med 60 procent för framfall. Den som påstår att de riktade satsningarna inte ger resultat har alltså en del att bevisa.

När man tittar på vårdköerna kan man alltid välja ut en enskild månad och bygga ett helt case kring den. Men när det gäller vårdköerna finns det en stor säsongsvariation, som det heter. Vi vet att det är mindre av planerade operationer under sommaren. Då brukar köerna också växa. Sedan brukar det vara ett större antal operationer under höst och vår. Om man tittar på flera år ser man alltså att vårdköerna brukar vara som allra kortast kring årsskiftet eller tidig vår. Det är en naturlig säsongsvariation.

Man kan också rensa bort de enskilda månaderna och säsongsvariationerna och titta på ett medelvärde under tolv månader. Hur ser det då ut? Hur har det förändrats över tid? En sådan jämförelse visar att antalet patienter som har väntat över 90 dagar har sjunkit sedan den här regeringen tillträdde. I september 2022 hade drygt 163 000 väntat för länge, i mer än 90 dagar. I september 2025, tre år senare, är samma siffra drygt 150 000 patienter.

Det går att göra något åt det här. Det går åt rätt håll. Men vi är inte nöjda. 150 000 är fortsatt en väldigt hög siffra. Och jag säger det igen: Bakom varje sådan siffra döljer sig en människa. Vi hoppas få fortsatt förtroende för att fortsätta kapa de här vårdköerna. Det är helt centralt.

Herr ålderspresident! Kristdemokraterna bad 2022 om väljarnas förtroende att ge Sverige en nystart. Jag menar att vi inte bara fick den chansen utan också tog den. Vi har steg för steg åtgärdat det Sverige som vi tog över, med tvåsiffrig inflation, eskalerande gängkriminalitet och en misslyckad och kravlös integration. Inflationen är nu nere på normalnivå. Vi har den lägsta asylinvandringen sedan 1985, och det gör att vi kan rikta vår uppmärksamhet på att få bort utanförskap och parallellsamhällen.

Under den här mandatperioden har tack vare Kristdemokraterna flexibiliteten i föräldrapenningen ökat. Föräldrarna har fått mer valfrihet, vilket underlättar vars och ens unika livspussel. Det här är viktiga förändringar, åtminstone för oss kristdemokrater, som tror att det är föräldrarna vid köksbordet som bäst vet hur man lägger upp en fungerande föräldraledighet. Antalet dubbeldagar har fördubblats från 30 till 60. Mammor och pappor som har ensam vårdnad om sitt barn kan nu överlåta föräldrapenningen till en närstående, till exempel barnets mormor eller farfar, som får ta hand om sitt barnbarn och samtidigt på kuppen hjälpa sitt eget barn att få livspusslet att fungera.

Jag har i tidigare debatter pekat på de historiska satsningar som den här regeringen har gjort på psykisk hälsa, psykiatri och suicidprevention. Regeringen har nu tillsatt en haverikommission som ska utreda suicid. Kommissionen kommer att ha ett extra fokus på barn och unga. Det här är första gången Sverige får en samlad funktion som systematiskt utreder och analyserar de bakomliggande orsakerna till dessa bottenlösa tragedier. Regeringens satsningar på att göra något åt den psykiska ohälsan har jag lyft många gånger, inte minst därför att jag på riktigt tror att detta är en av våra största kriser som vi har att ta itu med som politiker.

Jag är vidare stolt över att den här regeringen är den första regering som aktivt bekämpar ofrivillig ensamhet. Socialminister Jakob Forssmed konstaterade när han klev in på departementet 2022 att barns stillasittande och ofrivillig ensamhet är de två största hoten mot folkhälsan. Forskning visar nämligen att ensamhet och isolering ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, depression och demens. Vidare är det förenat med långsammare tillfrisknande efter sjukdom och längre vårdtider. Nu har den här regeringens arbete lett fram till att Sverige har en nationell strategi mot ensamhet med konkreta mål, och det avsätts pengar årligen. Även civilsamhället förväntas vara en aktiv part.

Herr ålderspresident! Vi har nu det lägsta skattetrycket på troligtvis 50 år. Vardagen blir helt enkelt lite lättare för en arbetande barnfamilj när man har drygt 5 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad.

Sedan har vi drivmedlen – bensin och diesel. Jag kommer aldrig att glömma hur det lät för snart tre år sedan: Oj, vilka löftesbrott den här regeringen gör sig skyldig till! Det kommer aldrig att gå! Sedan kom tystnaden. Den blev alltmer kompakt. Vi har nämligen visat att det de facto går. 500 kronor billigare varje gång man tankar full tank – tro mig, det gör stor skillnad.

Vi gör nu den största satsningen under modern tid på väg och järnväg. Byggregler för hus och hem förenklas. Vi har inte bara fler poliser på gatorna – vi har också fler kriminella bakom lås och bom.

Vi har gått från ord till handling, från löfte till leverans. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)