Fru talman! Vi står inför ett omfattande förändringstryck. Elektrifieringen av industrin, transporterna och vårt vardagsliv kräver att el- och gasnäten både fungerar bättre och styrs mer effektivt än tidigare. Vi behöver regelverk som klarar att möta EU:s krav, som underlättar investeringar och som säkerställer att konsumenter får rimliga och förutsägbara villkor.

Med regeringens förslag genomförs nödvändiga anpassningar i ellagen och naturgaslagen, stärks tillsynsmyndighetens oberoende och moderniseras regelverket för intäktsramar, anslutningsavgifter och prövningsprocesser. Detta är tekniskt, ja, men det är också hörnstenar i ett elsystem som ska klara av att leverera trygg el i fredstid, i kriser och ytterst i krig.

Steg för steg ska ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem byggas som möjliggör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter framtidens behov.

Fru talman! Regeringen föreslår ändringar som säkrar att svensk lagstiftning överensstämmer med EU:s elmarknadsdirektiv och gasmarknadsdirektiv, särskilt när det gäller nationella tillsynsmyndigheters exklusiva befogenheter. Det innebär på ren svenska att Energimarknadsinspektionen får ett tydligare och starkare mandat att fastställa intäktsramar, att godkänna tariffer och att fatta beslut som tidigare, i varje fall till vissa delar, har reglerats i lag.

Förslaget omfattar även förändringarna i hur förvaltningsrätt och kammarrätt ska bemannas vid överprövningar, där ekonomiska experter nu ska ingå vid intäktsregleringsmål. Det stärker rättssäkerheten och förbättrar den tekniska kvaliteten i domstolsprövningen.

Utskottet gör också en mindre lagteknisk justering i 1 kap. 4 § ellagen för att samordna regeringens olika propositioner så att regelverket är heltäckande när ändringarna i det här betänkandet, men också det vi debatterade för en timme sedan, träder i kraft den 1 januari 2027.

Fru talman! En viktig del av betänkandet gäller lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Regeringen gör bedömningen att den lagen ska behållas, och vi delar den uppfattningen. Lagen syftar till att ge nätföretagen drivkrafter att göra investeringar som annars inte skulle bli av. De drivkrafterna behövs när elnäten är en flaskhals för elektrifieringen.

Det handlar inte om att gynna nätbolag på bekostnad av kunderna utan om att undvika att investeringar skjuts upp, vilket skulle få stora negativa konsekvenser för hela samhället. Lagen är tydligt avgränsad och har som syfte att stärka kapaciteten i nätet utan att höja nätavgifterna godtyckligt.

Fru talman! I reservation 1 menar tre partier att lagen om särskilt investeringsutrymme leder till orimligt höga nätavgifter och att underskott inte bör kunna rullas vidare mellan tillsynsperioder. Men möjligheten att göra det är en betydande del av intäktsregleringens logik. Prognoser kan slå fel, och förhållanden kan ändras. Då behöver regelverket ha den typ av ventil som går att använda i praktiken. Alternativet vore betydligt högre riskpåslag och därmed mer ryckighet för elkunderna. Det är också viktigt att understryka att överrullningen redan i dag är reglerad. Den är också begränsad för att undvika orimliga underskott och så att den inte ska användas för att driva upp vinsterna.

Fru talman! I reservation 3 framförs en politisk linje där man vill reformera elmarknaden via en rad tillkännagivanden om flexibilitet, digitalisering, energigemenskap och samhällsekonomiska analyser. Det är frågor som är både viktiga och intressanta men som redan har en plats i det politiska arbete som just nu pågår.

Elmarknadsutredningen från april bereds i Regeringskansliet och omfattar samtliga frågor som man lyfter fram i reservationen. Att riksdagen skulle gå in och detaljstyra beredningsarbetet, som just nu handlar om att hantera remissvaren, menar vi vore onödigt. Därför avstyrker vi reservationen. Det är inte för att frågorna är oviktiga utan för att de redan behandlas på ett strukturerat sätt.

Fru talman! Regeringen och riksdagen har under mandatperioden tagit tydliga steg för att modernisera svensk energipolitik. Vi bygger ny kärnkraft, vi förstärker elnäten, vi reformerar elmarknaden och vi säkerställer att regelverken håller för framtidens krav och behov. Det här betänkandet är ett sådant steg. Det är absolut tekniskt, men det är också betydelsefullt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.