Fru talman! Nu debatterar vi näringsutskottets betänkande Regelverket för framtidens el- och gasnät, och jag yrkar bifall till vår reservation.

Fru talman! Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte, elektrifiering, där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxt, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Den kommer även att bidra till utsläppsminskningar i andra länder genom export av klimatsmarta produkter. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade utsläpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i industrier.

Billig och stabil el kommer att vara en av Sveriges största konkurrensfördelar framöver, och för att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Dagens situation med stora prisskillnader och återkommande höga priser är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser, och det kräver både ny elproduktion och utbyggda elnät och gasnät i hela landet.

Fru talman! Det är i det här sammanhanget dagens betänkande måste förstås. Propositionen innehåller tekniska anpassningar till EU-rätten, och mycket av det är nödvändigt. Men den saknar ett helhetsgrepp om hur det ska kunna byggas ett robust, hållbart och rättvist elsystem i Sverige. Vi anser att Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera dubbelt så mycket el som i dag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i fossilfria kraftslag, elnät och gasnät. Utbyggnaden behöver vara snabb och kostnadseffektiv. Samtidigt måste kostnaderna vara rimliga för elkunderna oavsett var i landet de befinner sig.

När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer självständig roll vad gäller att fastställa elnätsföretagens intäktsramar och godkänna överförings- och anslutningstariffer finns det enligt vår uppfattning skäl att överväga en ny modell för beräkning av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar. Enligt vår uppfattning bör en ny modell kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas. Det kan exempelvis handla om att anläggningar som håller på att uppföras eller som är färdiga men som ännu inte har tagits i drift tillåts ingå i beräkningsunderlaget. Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, till exempel anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för som nu: anskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.

Fru talman! Vi står på konsumenternas sida. Nätavgifterna är i dag en stor kostnad för hushåll och företag när det gäller energi. När Energimarknadsinspektionen får en mer självständig roll i att fastställa intäktsramar och tariffer behöver politiken markera en tydlig inriktning. Avkastningen för nätbolagen ska givetvis vara rimlig och medge lönsamma investeringar – dock inte högre än nödvändigt. Regleringen ska premiera effektivisering och innovation, och kostnaderna för konsumenterna ska hållas så låga som möjligt. Detta är en central del av en socialdemokratisk energipolitik – att kombinera ett starkt och robust elsystem med rättvisa villkor för vanliga hushåll och för företagen i hela landet.

Fru talman! Sverige behöver bygga mer nät men bygga smart och premiera smarta lösningar så att det befintliga elnätet kan användas bättre. Dagens reglering premierar i första hand fysisk utbyggnad av nät. Det riskerar att leda till högre kostnader och högre nätavgifter än nödvändigt. Vi vill därför se en reglering som gynnar flexibilitetstjänster, energilagring, lokal effektförvaltning, digitalisering av elnät samt smart styrning och smart förbrukning.

Fru talman! Att bygga elnät är viktigt, och det behöver Sverige investera i. Men att använda elnätet smartare är minst lika viktigt. Detta ska regleringen stödja – givetvis även när det gäller gasnätet.