Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Näringsutskottet fortsätter nu att debattera energirelaterade frågor, och även detta betänkande är påkallat utifrån EU-rättens krav. Detta betänkande hänger delvis ihop med det förra, och utskottet har därför säkerställt att de båda propositionernas bestämmelser är synkroniserade i riksdagens betänkanden och hanteringen av dem.

Betänkandet bygger på åtgärder utifrån den så kallade Tysklandsdomen, som den förra regeringen tillsatte en utredning kring redan 2022. Syftet var att se över hur det svenska regelverket förhöll sig till Tysklandsdomen och att se över bestämmelserna om överklagande av tillsynsmyndighetens beslut på området. Utredningen presenterades i oktober 2023 och har nu 2025 knådats färdigt på departementet.

Detta handlar om väldigt tekniska frågor, och det finns dessutom tydliga motparter, varför det sannolikt inte går att göra alla intressenter nöjda. Å ena sidan behöver Sverige kraftiga investeringar i elnät för den pågående elektrifieringen, och då behöver elnätsföretag få incitament till investeringar och inte minst ersättning för dessa investeringar. Å andra sidan har kundernas kostnader för elnät ökat, och kritiken mot att elhandeln utgör en allt mindre del av den totala kostnaden för el är påtaglig ute i landet. Det sistnämnda har lett till ökade krav från konsumenter på tillsynsmyndighetens verktyg och mandat, vilket även EU-rätten, Tysklandsdomen och utredningen fastslår.

Men vad innebär då propositionen och betänkandet i praktiken? Som utskottsordförande och först i talarordningen ser jag det som mitt ansvar att försöka konkretisera det vi debatterar. De villkor elnätsföretag och naturgasföretag tillämpar inom ramen för elnätsverksamheter och naturgasverksamheter är föremål för förhandsprövning av tillsynsmyndigheten, enligt ellagen och naturgaslagen. De flesta intäkter med anknytning till sådana verksamheter ska rymmas inom en intäktsram som tillsynsmyndigheten beslutar om för en bestämd tillsynsperiod.

Det är även av stor betydelse för kunderna att regleringen av intäktsramarnas storlek och den övriga förhandsprövningen av företagens villkor fungerar ändamålsenligt. Vissa bestämmelser i lag som inverkar på villkorens utformning föreslås utgå.

Det föreslås att regeringens möjlighet att låta tillsynsmyndigheten meddela föreskrifter på området utökas. Det föreslås även att sammansättningen i förvaltningsrätt och kammarrätt vid överprövning av tillsynsmyndighetens beslut om intäktsramar ska inkludera ekonomiska experter.

Även i detta betänkande finns ett tydligt konsumentperspektiv, då det understryks att intäktsramen – nätföretagens ersättning – inte ska vara större än vad nätföretagen behöver för själva nätverksamheten. Samtidigt belyses att bedömningen av om nätverksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet ska få medföra en ökning eller minskning av intäktsramen. Det finns alltså en flexibilitet i systemet.

Fru talman! De nya bestämmelserna om intäktsramen har mött kritik från elnätsbolagen, vilket jag till viss del har förståelse för. De hävdar till skillnad från utredningen att nuvarande bestämmelser lever upp till EU-rätten på området.

När man hamnar i sådana här tekniska diskussioner om hur man ska tolka olika EU-lagstiftningar och tolkningar av tolkningar av EU-lagstiftningar kan jag som svensk politiker önska att det fanns en telefonjour i Bryssel att ringa till så att man på fem minuter fick utrett vad som stämmer och inte. Så är det dock inte. I stället liknar det mest en svart låda där det är helt omöjligt att få tydliga, konkreta svar på förhand om hur något bör tolkas eller tillämpas.

Sverigedemokraterna har i samordningen av denna produkt försökt att värna om såväl kunden som elnätsbolagens möjligheter att bidra till elnätsutbyggnaden. I den dragkampen bedömer jag att propositionen landat någonstans mitt emellan, vilket rimligtvis också borde vara ambitionen. Med det sagt förstår jag att man inte heller har gjort någon part 100 procent nöjd.

Mot denna bakgrund bedömer jag det dock som positivt att tillsynsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, nu bör offentliggöra preliminära metoder som kan ligga till grund för beräkningen av intäktsramen innan nätföretagen lämnar de uppgifter som behövs för att bestämma ramen. Detta bör underlätta för elnätsbolagen – så även det faktum att regleringen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet trots utredningens förslag blir kvar och därmed stärker den långsiktiga planeringen av nätverksamheter.

Fru talman! Nu har jag uppehållit mig kring elnät, men stora delar av propositionen hanterar som bekant överföring av naturgas. På grund av en del luckor i lagstiftningen har det krävts många nya paragrafer för att säkerställa att näten kan användas även för distribution av naturgas och i framtiden även andra typer av gas. Naturgas används i dag ganska begränsat i Sverige men är otroligt viktig för delar av vår industri och kan säkert under en övergångsperiod utgöra en allt viktigare del även sett till Sveriges elförsörjning.

Jag stannar där och välkomnar övriga anföranden i debatten.