<anforande>
<dok_hangar_id>5273351</dok_hangar_id>
<dok_id>HD0936</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2025/26:36 Onsdagen den 19 november</dok_titel>
<dok_rm>2025/26</dok_rm>
<dok_nummer>36</dok_nummer>
<dok_datum>2025-11-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>05190fcd-4103-f111-b218-6805cad971a9</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>Erik Hellsborn (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;God morgon, herr talman! I dag behandlar vi SkU8 &lt;em&gt;Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten&lt;/em&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utgångspunkten i svensk inkomstskattelag är enkel: Räntor i näringsverksamhet ska som huvudregel vara avdragsgilla. För företag inom samma intressegemenskap – alltså koncerner och närstående bolag – finns dock riktade ränteavdragsbegränsningsregler, just för att motverka skatteplanering genom interna lån.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag bygger reglerna bland annat på två centrala delar: dels undantagsregeln i 24 kap. 18 § att avdrag kan vägras om skuldförhållandet i stort sett uteslutande uppkommit för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån, dels förvärvsregeln i 24 kap. 19 § att det för interna lån som finansierar ett koncerninternt förvärv av delägarrätter krävs att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dessa regler har prövats mot EU-rätten. EU-domstolen har i det så kallade Lexelmålet slagit fast att den tidigare utformningen av undantagsregeln i vissa gränsöverskridande situationer innebar en otillåten inskränkning av etableringsfriheten. Högsta förvaltningsdomstolen har också funnit att även nuvarande regler kan stå i strid med EU-rätten i vissa fall. Reglerna föreslås därför justeras för att bli förenliga med EU-rätten, utan att vi för den sakens skull ger upp kampen mot skatteflykt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kärnan i förslaget är att ränteutgifter till ett företag inom samma intressegemenskap inom EES som huvudregel ska vara avdragsgilla. Avdrag får dock inte göras om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. En ny bestämmelse införs därför, som tydligt speglar EU-domstolens praxis när det gäller konstlade upplägg. Förvärvsregeln behålls, men dess tillämpning snävas in så att den blir förenlig med etableringsfriheten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Varför bör då riksdagen rösta för detta? Det finns tre huvudskäl till att riksdagen bör bifalla propositionen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det första är rättssäkerhet och EU-förenlighet. Som lagstiftare har vi ett ansvar att se till att svensk skattelagstiftning är förenlig med EU-rätten. I dag vet vi, genom både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, att nuvarande regler i vissa situationer inte uppfyller kraven på etableringsfrihet och likabehandling. Att då inte agera vore att acceptera fortsatt osäkerhet för både företag och Skatteverket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med förslaget tydliggörs rättsläget: Seriösa koncerninterna lån inom EES kan räknas med avdragsrätt, men konstlade, skattemässigt drivna upplägg stoppas. Det gynnar förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det andra är fortsatt kraftfullt skydd mot skatteflykt. Att vi anpassar reglerna till EU-rätten innebär inte att vi ger upp kampen mot aggressiv skatteplanering. Genom att införa en uttrycklig bestämmelse om konstlade upplägg anknyter vi till den linje som EU-domstolen slagit fast: Normala affärsmässiga lån ska inte träffas, och rent konstlade arrangemang där huvudsyftet är skatteförmåner ska kunna nekas avdrag fullt ut.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta är en rimlig och träffsäker balans. Vi värnar en sund skattebas utan att straffa vanliga affärstransaktioner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det tredje är likvärdiga villkor för svenska företag. Svenska företag verkar på en integrerad europeisk marknad. Om våra regler avviker från EU-rättens krav skapar det osäkerhet, tvister och risk för att investerare väljer andra länder. Tydliga, EU-förenliga ränteregler stärker Sveriges attraktionskraft som investeringsland och skapar mer förutsägbara spelregler för internationella koncerner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Med det här betänkandet tar vi ansvar för att anpassa svensk lag till EU-rätten, skapa klarhet och förutsägbarhet för företagen och samtidigt slå vakt om skattesystemets legitimitet genom att fortsatt motverka konstlade skatteupplägg. Riksdagen bör således ställa sig bakom förslaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0362779191527</intressent_id>
<rel_dok_id>HD01SkU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-02-06 10:54:42</systemdatum>
<systemnyckel>665823</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD0936/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
