Herr talman! Jag vill inleda mitt anförande med själva utgångspunkten för vår debatt och vårt samtal – det allra viktigaste. Det handlar om de människor som på ett eller annat sätt är i behov av att någon annan människa hjälper och stöder för att livet ska bli fullvärdigt. Med handen på hjärtat vill vi alla det – att andra människor ska hjälpa och stötta även oss i våra liv. Men dem vi pratar om här och som debatten fokuserar på är kanske en äldre person som öppnar sin dörr för att få hjälp med hemtjänst, en tonåring som har haft en väldigt tuff start i livet och har placerats i samhällets vård eller en person som har funktionsvariationer och endast begär sin lagstadgade rätt att leva ett fullvärdigt liv. Dessa människor överlämnar sin del av friheten till någon annan, till samhället, i tillit till att de ska få hjälp och stöd av hög kvalitet.

Det är alltid människan som är utgångspunkten. Varje människa har rätt till trygghet, frihet och självbestämmande. Och staten, alltså vi, politiken, har ett ansvar att säkra dessa rättigheter, särskilt när en människa befinner sig i en väldigt utsatt situation.

Därför är detta förslag om skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg så oerhört viktigt. Det handlar inte främst om byråkrati eller kontroll för kontrollens skull. Det handlar om att vår stat, vårt offentliga, vårt allmänna, ska vara starkt där det behövs som mest, nämligen i mötet med människan, individen, i välfärden och omsorgen.

Kriminella och oseriösa aktörer har inte i välfärden att göra. Det här förslaget är ett tydligt besked från regeringen: Omsorgen om människor ska i stället präglas av valfrihet och trygghet.

Vi måste påminna oss om att de flesta, överallt i vårt samhälle, sköter sig. De flesta är seriösa, och de flesta vill väl. Tron på att människan kan vårda och ha omsorg om någon annan får vi inte överge. Därför ska vi aldrig kapitulera för kriminella som vill komma in och förstöra den omsorgen. Vi ska inte offra människors valfrihet.

Herr talman! Tillit är en demokratisk grundbult. Tillit kräver ansvar, och ansvar kräver dessa verktyg. I dag har Ivo för svaga möjligheter att agera när verksamheter inte lever upp till lagen eller till medborgarnas rättigheter. Ett samhälle som bygger på frihet och valmöjligheter måste också ha starka, robusta system som garanterar att kvalitet inte är beroende av var i Sverige man bor eller vilken utförare man möter.

Jag vill lyfta tre avgörande förstärkningar i detta förslag.

För det första: tydligare och effektivare sanktionsavgifter när regelverket inte följs. Om du bryter mot villkoren och om du inte gör registerkontroller av personal blir det sanktionsavgifter. Det är detta som är så viktigt: att värna ett samhälle med företagande och personligt engagemang men aldrig på bekostnad av människors säkerhet. När det sker lagbrott måste det finnas konsekvenser som känns. Det skapar lika villkor och förhindrar att de oseriösa aktörerna undergräver förtroendet för en hel sektor.

För det andra: Kommuner ska få en utökad anmälningsskyldighet till myndigheter. Nu kan risker fångas upp tidigare, vilket kan underlätta för Ivo när allvarliga missförhållanden upptäcks.

Det är viktigt att komma ihåg att när omsorg om en kommuninvånare lämnas över till en annan utförare upphör inte personen att vara just kommuninvånare. Kommunen bär alltid det yttersta ansvaret, och därför är det viktigt att kommunerna får utökad anmälningsskyldighet.

Transparens är centralt för att det ska fungera. En verksamhet som vet att inspektion kan ske har starkare incitament att hålla god kvalitet varje dag.

För det tredje: Vi inför en möjlighet att snabbare stänga verksamheter som brister och att dra in vilande tillstånd som inte har använts på sex månader. Ingen individ ska behöva vara utlämnad till en vårdgivare som gång på gång har visat att den inte klarar sitt uppdrag. Ett vilande tillstånd ska inte kunna användas för att lura systemet.

Herr talman! Jag vill vara tydlig: Ett skarpare verktyg för Ivo handlar inte främst om utökad detaljstyrning – det handlar om att staten ska vara stark där den måste vara stark och ta ett kliv framåt. Det handlar också om att staten ska kunna ta ett steg tillbaka när den inte behövs. När en verksamhet fungerar bra ska den ha frihet att utvecklas, förbättras och hitta lösningar. Men när oseriösa eller rent kriminella aktörer försöker sko sig på äldre, barn eller personer i utsatta situationer måste staten kunna agera snabbt och kraftfullt.

Nu sätter vi stopp för dem som försöker utnyttja välfärdens resurser, så att resurserna i stället kan gå till trygg omsorg och vård av hög kvalitet.

Samtidigt får vi inte glömma att tillsyn är en del av någonting större, en helhet. För att välfärden ska hålla en hög kvalitet och vara långsiktig krävs det investeringar i personalen, i ledarskapet och i arbetsmiljön. Det krävs att vi lyssnar på professionerna, låter kunskap och forskning styra och ger medarbetare förutsättningar att göra sitt allra bästa. Skarpare tillsyn ska inte ses som ett hot mot dem som arbetar i välfärden. Tvärtom är det ett skydd.

Herr talman! Jag tror på ett samhälle där människor får växa, leva fritt och känna trygghet. För att detta ska vara möjligt måste välfärden fungera, inte bara ibland utan alltid. Skarpare verktyg till Ivo innebär att vi tar vår del av ansvaret för individens rättigheter, för kvaliteter i vården och omsorgen och för en välfärdsmodell som bygger på frihet och ansvar och valmöjligheter, med garantier och mänsklig värdighet som grund.