Herr talman! Skatteutskottets betänkande nummer 8, Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten, kan uppfattas som tekniskt och svårt. Jag inser att inte alla medborgare i vårt land till vardags går och funderar på ränteavdragsbegränsningsreglerna för aktiebolag. Men i grunden, gott folk, är det en viktig fråga för de flesta av oss, eftersom den faktiskt handlar om rättvisa, om att rätt ska vara rätt och om vår förmåga att stoppa skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

Bakgrunden är att vi sedan 2019 har riktade ränteavdragsbegränsningsregler i inkomstskattelagen. Huvudregeln är enkel: räntor i näringsverksamhet ska som utgångspunkt vara avdragsgilla. Men för koncerner, företag i intressegemenskaper, där det finns ett väsentligt inflytande eller en gemensam ledning finns det särskilda begränsningsregler.

Syftet med detta är tydligt. Vi och lagstiftningen vill motverka att koncerninterna lån används för att flytta vinster från Sverige till andra länder och att man därmed urholkar den svenska skattebasen.

Problemet med de regler som vi debatterar i dag är att de har bedömts stå i strid med EU-rätten. I den så kallade Lexeldomen slår EU-domstolen fast att den tidigare utformningen av undantagsregeln inte duger. Frågan som vi talar om här i dag handlar alltså om hur vi både kan följa EU-rätten och samtidigt kan stoppa avancerad skatteplanering och skattefusk.

Herr talman! Vi socialdemokrater har varit kritiska till att regeringen gjort alldeles för lite för att täppa till luckor i den svenska skattelagstiftningen.

Några av de exempel som vi har tagit upp under mandatperioden är exitskatt, källskatt eller kupongskatt, regler för kapitalförsäkringar och resurser för att byta Skatteverkets gamla datasystem. Detta är några exempel på regeringens tillkortakommanden när det gäller kampen mot skatteflykt och skattefusk.

Som vi har framfört tidigare räcker det inte att som regeringen säga att man vill bekämpa skatteflykt och skattefusk om man i praktiken inte gör särskilt mycket. Man måste naturligtvis också agera.

För Sverige och för vår konkurrenskraft behövs både ett bra företagsklimat och effektiva regler. Men vi behöver också ett ordentligt arbete mot skattefusk. Vi socialdemokrater menar att det är viktigt, riktigt och nödvändigt att arbeta med alla dessa frågor. Vi behöver ha både konkurrenskraftiga regler och ett bra företagsklimat, och samtidigt behöver vi ha bra och effektiva regler för att stoppa skattefusk.

I just detta fall ska regeringen dock ha beröm, för det här förslaget täpper till luckor, rätar upp våra regelverk och säkerställer att Sverige följer EU-rätten och samtidigt har effektiva verktyg mot skatteflykt.

Vi socialdemokrater menar att det förslag som regeringen har lagt fram – som inte helt följer det utredningsförslag om ny lagstiftning som lades fram för något år sedan – är bra. Det är bra eftersom det drar nytta av att EU-domstolens praxis har ändrats efter det som kallas för Lexeldomen. Förslaget drar helt enkelt bättre nytta av senare domar i EU-domstolen, såsom den dom som brukar kallas för X BV-domen.

Kärnan i förslaget är att ränteutgifter till ett företag i samma koncern som utgångspunkt ska vara avdragsgilla, precis som det ska vara. Men det gäller inte om skuldförhållandet ingår i det som kallas för ett konstlat upplägg.

Då blir såklart frågan: Vad är ett konstlat upplägg? I det här fallet, i lagstiftningen, handlar det just om upplägg där syftet är att koncernen ska få en väsentlig skatteförmån. Det handlar alltså inte om vanliga, affärsmässigt motiverade, interna lån. Det handlar i stället om strukturer där skulden i praktiken saknar reell affärsfunktion och där lånet finns där bara för att skapa ränteavdrag i ett land och ränteintäkter i ett annat, ofta lågbeskattat land. Det kan också handla om att det mellanliggande bolaget enbart fungerar som genomströmningsenhet utan substans.

Med de nya reglerna blir det tydligt. Om upplägget i huvudsak är till för att skapa en skatteförmån är det inte tillåtet, och då ska man också kunna förvägras avdraget även om räntan i sig är marknadsmässig. Det här är förhoppningsvis ett träffsäkert verktyg mot avancerad skatteplanering.

Här är det viktigt att politiken är tydlig med att lagstiftningen finns just för att konstlade upplägg med interna lån inte ska leda till att räntan är avdragsgill. Både riksdag och regering måste vara beredda att följa upp att detta fungerar i praktiken.

Herr talman! I betänkandet finns en motion från Centerpartiet, som har framfört oro över ökad administrativ börda. Vi socialdemokrater tycker att det är en principiellt viktig fråga; vi måste alltid säkra att företagens administrativa bördor inte blir för stora.

Men i detta sammanhang behöver vi också vara tydliga med att regler som ska fånga upp konstlade upplägg inte kan göras mekaniska. Det innebär per definition att det blir administrativt klurigt för vissa företag att följa reglerna. Om man inte gör på det sättet leder det i stället till en orättvis skattekonkurrens, som också är ett stort problem för företag.

Därför måste den här typen av regler bygga på mer övergripande rekvisit, just för att kunna fånga nya typer av skatteupplägg som vi inte känner till i dag. Men återigen: Alternativet till att göra på det här sättet är värre, för då öppnar vi upp för nya kryphål. Det vore betydligt dyrare både för staten och för alla seriösa företag som vill konkurrera på lika villkor.

Herr talman! Den som vill minska administrationen för företag hade kunnat bifalla förslaget att höja gränsbeloppet för förenklingsregeln från till exempel 5 miljoner till 25 miljoner svenska kronor. Detta är en fråga som har diskuterats, men mig veterligen är det inga partier här i Sveriges riksdag som har ställt sig bakom detta i budgetprocessen. Det är förståeligt, för det hade inneburit en kostnad på ungefär 1 ½ miljard att införa den typen av högre gränsbelopp. Men det hade faktiskt underlättat för mindre företag på riktigt.

Sammanfattningsvis, herr talman, menar vi socialdemokrater att regeringen behöver öka takten när det gäller skattefusk. Men just i det här fallet – i det här betänkandet – delar vi regeringens uppfattning att det inte är möjligt att ytterligare precisera begreppet konstlade upplägg i lagtexten utan att samtidigt urholka effektiviteten i lagstiftningen.

Vi socialdemokrater menar att betänkandet handlar om att stå upp för att den svenska skattebasen i en internationell miljö inte urholkas genom avancerad skatteplanering och skattefusk samtidigt som vi respekterar EU-rätten. Detta förslag från regeringen klarar faktiskt att hantera båda sakerna samtidigt.

Vi socialdemokrater vill ha ett skattesystem där den som gör rätt för sig ska känna trygghet och där den som försöker utnyttja kryphål möts av tydliga och effektiva regler. Därför ställer vi oss bakom propositionen, yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avstyrker motionen.

(Applåder)