Herr talman! Svensk integrationspolitik har under lång tid haft brister. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortfarande flera gånger högre än bland inrikes födda. Samtidigt söker arbetsgivare med ljus och lykta efter personal. På arbetsmarknaden finns uppemot 150 000 lediga jobb.

När företagen tillfrågas om vad som står i vägen för rekrytering anger nästan en fjärdedel bristande kunskaper i det svenska språket. Det visar hur viktigt språket är för arbete. Men språket är också avgörande för att komma in i samhällsgemenskapen. I ett samhälle där många inte talar samma språk kommer tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet att minska.

Svenska språket är en av våra starkaste gemensamma nämnare, och det fungerar som en bro mellan människor som annars riskerar att leva parallella liv. När människor inte kan samtala med varandra, förstå varandras behov och uttrycka sina tankar och känslor blir det mycket svårare att bygga relationer och samarbeta i vardagen. Barnen på skolgården, grannarna i bostadsområdet och kollegorna på arbetsplatsen behöver helt enkelt ett gemensamt språk för att känna sig delaktiga och sedda. Genom språket får vi också tillgång till de oskrivna reglerna, nyanserna och vardagskoderna som gör det lättare att förstå och bli en del av ett samhälle.

Bristande språkkunskaper kan däremot leda till isolering, missförstånd och en känsla av utanförskap, vilket kan påverka hela familjer, lokalsamhällen och bostadsområden. Det är därför helt avgörande att fler människor får möjlighet att lära sig svenska på ett sätt som är strukturerat, motiverande och anpassat efter deras situation. Språket blir då inte bara ett verktyg för arbete och studier utan också en grund för förtroende, trygghet och gemenskap i vårt samhälle. Den som behärskar svenska får större frihet att forma sitt eget liv, fatta sina egna beslut och stå på egna ben.

I Sverige, herr talman, erbjuds nyanlända att få del av språket och lära sig svenska via svenska för invandrare, sfi. Det är en verksamhet som har oerhört stor betydelse, men den har länge haft en hel del problem. Alltför många som börjar på sfi avbryter sina studier innan de når kunskaper som behövs för att klara arbetslivet och vardagen på svenska. År 2022 avbröt nästan hälften av eleverna sin kurs, och ganska få återvände senare och återupptog den. Detta är skadligt både för den enskilde och för samhället eftersom människor som inte behärskar språket riskerar att hamna utanför.

Problemet är ganska typiskt för hur den svenska integrationspolitiken har sett ut under de senaste decennierna. Eftersom vi inte har ställt tydliga krav har människor inte integrerats. Intentionen må ha varit god; man har velat ge människor trygghet, rättigheter och tid att etablera sig i Sverige utan att känna någon press, men de låga förväntningarna har i stället lett till utanförskap.

Genom att kraven på språkinlärning och etablering har varit för låga har människor inte fått de verktyg som behövs för att komma in i gemenskapen. Resultatet har blivit ett utanförskap där människor varken fullt ut delar våra värderingar eller deltar i arbetslivet, i utbildningen eller i det sociala livet. Känslan av tillhörighet och samhörighet har försvagats.

Att ställa krav handlar därför om att skapa tydliga ramar och stöd som gör det möjligt för människor att komma in i gemenskapen och i samhället och helt enkelt känna sig hemma. Högre krav i kombination med stöd är ett sätt att visa att vi tror på individens förmåga och vill ge alla en reell chans att etablera sig och bidra till samhället.

Regeringens förslag i betänkandet om sfi är ett viktigt steg i rätt riktning. Det blir tydligare regler, en tidsbegränsning och ökad flexibilitet. Det skapas bättre möjligheter för fler att nå sina mål.

En typisk person som skulle gynnas av detta kan vara någon som tidigare hoppat av sfi på grund av familjesituation eller arbete. Med en tidsram sänds en tydlig signal om att vi vill att man lär sig svenska direkt när man anländer och ska in i det svenska samhället. Det sänder också tydliga signaler om att vi vill ge ett bättre stöd och bättre möjligheter att komma in i samhället. Det är helt enkelt ett sätt att visa att vi bryr oss om människors möjligheter att försörja sig, delta i samhällslivet och känna sig hemma i Sverige.

Språket är nyckeln till gemenskap, tillit och delaktighet. När fler klarar sfi kan de fullt ut delta i arbetsliv, utbildning och samhällsliv, och därför är det viktigt att stärka sfi. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet, herr talman.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)