Protokoll 2025/26:36 Onsdagen den 19 november

ärendedebatt / Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)
Anf. 24 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet om krav inom sfi, tidsgränser och hur vi ska utveckla möjligheterna för människor som kommer till Sverige att lära sig svenska.

Jag skulle vilja börja i min hemstad Växjö. Ahmed från Araby och Simon från Söder har kanske inte alltid samma lunchlåda på verkstaden där de jobbar, men de har hittat ett riktigt bra sätt att byta däck. När de sliter där löser de många problem åt sina kunder, åt varandra och också för Sverige. På jobbet lär man sig förstå hur samhället fungerar. Man lär sig svenska och får möjlighet att betala sin hyra, köpa sin mat och försörja sin familj.

Arbete löser inte alla problem, men det är nog ingenting som blir sämre när Sverige jobbar.

Att lära sig svenska är avgörande för att fler ska få möjligheten till en arbetsgemenskap. Alla människor har inte en bra klasskompis eller en trygg familj, men alla här i landet ska kunna få en riktigt fin arbetskamrat.

Herr talman! Våra förslag handlar om att göra upp med utanförskap och att öppna arbetsmarknaden för människor som i dag hamnar utanför. Vi vet att det finns kvinnor som har övergetts, gömts och glömts i utanförskap utan möjlighet att ta sig in, utan möjlighet att tillgodogöra sig sina egna rättigheter och utan möjlighet att bli sitt bästa jag. De har övergetts i utanförskap, utan möjlighet att lära sig svenska, utan de förväntningar som har byggt landet genom alla tider.

Det här landet har byggts av att människor anstränger sig men också av att vi hjälps åt att ställa krav och förväntningar på varandra. Man skulle kunna tänka sig att färre slutförde gymnasieskolan på tre fyra år om den inte hade någon bortre tidsgräns. Hur är det möjligt att vi har kunnat ha språkundervisning i det här landet utan bortre tidsgräns? Det här är en helt rimlig uppgörelse med en ordning som inte fungerar.

46 procent slutför inte kurserna. 37 procent av dem som påbörjade kurser 2018 var inte klara fem år senare.

Herr talman! Sfi i Sverige lider av allvarliga problem. Det handlar om att vi har oseriösa privata utförare som måste styras upp och regleras på ett bättre sätt och som måste göra sin del för att sfi-undervisningen ska fungera bättre. Det handlar om att vi behöver göra det Moderaterna tog beslut om på partistämman för några veckor sedan, nämligen hindra personer från att vara föräldralediga från etableringen. I Dagens Arena kan man i dag läsa att ett av de stora problemen med sfi-undervisningen är att den gång på gång avbryts för att människor är föräldralediga mitt under den tid de ska ta sig in i Sverige. I Sverige ska man först skaffa ett jobb, sedan skaffa barn.

Vi behöver se till att reglerna förbättras. Vi behöver se till att kraven på att man utbildar sig och lär sig svenska skärps. Detta är en viktig del i reformarbetet. Vi föreslår tre års gräns för sfi, herr talman, i normalfallet. Vi föreslår förlängning med ytterligare tre år. Vi föreslår obligatorisk kunskapsbedömning och krav på individuell studieplan. Dessa reformer kommer sammantaget att göra att fler människor kan lyfta sig ur utanförskap och att vi bryter upp den segregation som har drabbat så många människor under så lång tid och orsakat kriminalitet, fattigdom och problem med osämja och splittring.

Nu gäller det att komma till rätta med problemen. Det kommer inte att göras med en reform, men det kommer att göras steg för steg, med en beslutsam regering och ett beslutsamt politiskt samarbete där vi bestämt oss för att Sverige måste bli det bästa det kan bli. Det innebär att alla människor som är här måste få möjligheten att bli det bästa de kan bli. Men den som är övergiven i ett utanförskapsområde eller glömd utanför en arbetsgemenskap kommer aldrig att ha den chansen.

Vi kommer aldrig att vila, herr talman, förrän vi har sett till att alla människor i det här landet får lära sig svenska och att samhället har ställt de rimliga krav och förväntningar vi har på alla människor att man ska göra sig till en del av vår gemenskap, att man ska göra sig till en del av lösningen på våra problem och att man ska försörja sig själv, ta sig in i samhället och ta hand om sin familj och sin omgivning.

Det här är den rimliga reformen att göra för att få ordning på våra problem. Därför vill jag yrka bifall till det förslag som kommer från utskottet.

(Applåder)