Fru talman! När jag träffar undersköterskor och andra som jobbar i hemtjänsten och äldreomsorgen i stort är beskrivningen densamma: Det är världens bästa jobb, men villkoren gör att jag inte orkar. Vi behöver fler kollegor och bättre scheman. Lita på att vi kan vårt jobb, och ge oss förutsättningar att klara av det!

Arbetsmiljön i hemtjänsten kan inte förbättras utan ökade resurser. För att minska sjuktalen bland de anställda inom hemtjänsten och göra arbetet mer attraktivt måste arbetsmiljön bli bättre.

Samtidigt som behoven i äldreomsorgen ökar, kostnaderna stiger och personalen sliter allt hårdare väljer regeringen att inte kompensera kommunerna för kostnadsökningar. Det har resulterat i nedskärningar i många kommuner. Fackförbundet Kommunal menar att äldreomsorgen är underfinansierad, underprioriterad och underbemannad, och det är lätt att hålla med.

Ministern presenterar ingen lösning på de uppenbara problemen – minutstyrningen, den ohälsosamma arbetsbelastningen, den höga sjukfrånvaron och bristen på kollegor. Det behövs långsiktig finansiering för att kunna åstadkomma det personalen efterfrågar: rimliga scheman och fler kollegor.

När tänker regeringen ta ansvar för hemtjänstens personal, för deras arbetsmiljö och för villkor nog för dem att kunna stanna kvar i yrket och orka hela vägen till pensionen?

(Applåder)