Fru talman! Tack så mycket för frågor och inlägg i den här väldigt viktiga frågan, Jessica Rodén och Ewa Pihl Krabbe!

Jag vill verkligen understryka hur betydelsefullt det är att döva, hörselskadade och personer med dövblindhet får sin rätt till tolkning – för det handlar om en rättighet – uppfylld. Jag kan däremot inte hålla med Jessica Rodén om att det inte händer någonting.

Nu lägger vi fram förslag där vi bland annat säger att regionerna behöver ha en enda väg in i stället för att en så stor del av de här personernas vardag ska behöva gå åt till att söka tolktjänst på olika platser. Med dessa 41 miljoner ska samordningen av tolktjänsten stärkas för att säkerställa att den som behöver tolk ska kunna ha en enda väg in.

Det är också glädjande, kan jag tycka, att det nu kommer ett sent uppvaknande från Socialdemokraterna. Till syvende och sist måste man nämligen titta tillbaka och se vad som hände under de åtta år då flera utredningar kom. Det hände faktiskt ingenting. Det är därför glädjande att se detta uppvaknande, även om det är senkommet.

Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att vi nu kommer framåt i frågan om tolktjänst, och man ska inte på något sätt underskatta eller nedvärdera den viktiga insats som Myndigheten för delaktighet nu gör. Vi ser att vi kan få en samordning och en uppföljning av olika delar av detta. Det är betydelsefullt – helt avgörande – för ett öppet och inkluderande samhälle att människor inte stängs ute, och då måste tolktjänsten fungera.

Som jag har sagt tidigare har regeringen en tydlig ambition att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhällslivet. Därför har regeringen, som jag sa, beslutat bland annat om den här nationella funktionen. Vi ser att en sammanhållande resurs för en långsiktig uppföljning och kvalitetsutveckling av tolktjänsten är en viktig utgångspunkt för en väl fungerande tolktjänst som också kan tillgodose tolkbehoven.