Fru talman! Jag tackar ministern för svaret på min interpellation.

”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption”, säger ministern. Men den 1 oktober avslöjade Sveriges Radios Ekot en hemlig uppgörelse mellan Sverige och den somaliska regeringen. Biståndsmedel har styrts om i utbyte mot att Somalia tar emot medborgare som nekats uppehållstillstånd i Sverige. Överenskommelsen slöts enligt Ekot i december 2023, och sedan dess har tvångsutvisningarna till Somalia ökat.

Den somaliska regeringen ska ha ställt som krav att svenska biståndspengar skulle styras om så att premiärminister Hamza Abdi Barre och kretsen närmast honom skulle få ökat inflytande över biståndet. Detta har sedan skett genom att pengar vidareförmedlats till premiärministerns kansli och andra statliga ministerier. Det innebär en överhängande risk för att biståndsmedel görs tillgängliga för premiärministern och honom närstående personer i politiska syften och för egen vinning. Detta liknar verkligen korruption och mutor.

Självklart har Somalia skyldighet enligt folkrätten att ta emot personer som begått grova brott och därmed ska utvisas, men att Somalia har kunnat ställa krav på att Sverige ska ställa om biståndet för att gynna den egna regimen innebär för att tala klarspråk inget annat än en muta. Det är en skandal att svenska skattepengar går till att muta en av världens mest korrupta regimer. Biståndet ska användas för att bekämpa fattigdom, stärka demokratin och stärka de mänskliga rättigheterna, inte för att gynna korrupta regimer.

Ekots avslöjande visar att Sverige sammanlagt gett biståndspengar på 100 miljoner kronor, varav en betydande del gått till projekt nära premiärministern. Allt detta har skett trots att migrationspolitiska villkor är ett ineffektivt sätt att bedriva bistånd och trots en överhängande risk för korruption. Somalia ligger på näst sista plats i det globala korruptionsindex som årligen görs av Transparency International. Att regeringen har velat hålla överenskommelsen hemlig tyder på att den själv uppfattar den som tveksam.

Regeringen har varit oerhört tydlig med att inga biståndsmedel får gå till någon organisation som har minsta samröre med Hamas eller andra islamistiska organisationer. Men att skicka bistånd till Somalias premiärminister Hamza Abdi Barre verkar inte vara något problem, trots att han har uppmärksammats för att ha gjort grova antisemitiska uttalanden och hyllat terrororganisationen Hamas.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa har nekat till att det finns ett formellt avtal mellan Sverige och Somalia men har bekräftat att det finns en överenskommelse. Pengarna har kanaliseras först via Världsbanken och sedan via FN:s utvecklingsprogram, UNDP. Men varken Världsbanken eller UNDP har varit med om att ingå den migrationspolitiska överenskommelsen. Den är något som den svenska regeringen själv är ansvarig för.

Är det ministerns uppfattning att Sveriges överenskommelse med Somalia är i linje med arbetet för att minska korruption och oegentligheter inom biståndet så som det beskrivs i regeringens egen reformagenda? Om inte, vad tänker man göra åt det?

På vilka grunder har ministern och regeringen valt att använda svenskt bistånd för att uppnå migrationspolitiska mål, trots att medel som går till direkt migration inte får räknas som bistånd enligt regelverket för bistånd?