Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig dels på vilka grunder jag och regeringen har valt att använda svenskt bistånd för att uppnå migrationspolitiska mål, dels om det är min uppfattning att Sveriges överenskommelse med Somalia är i linje med arbetet för att minska korruption och oegentligheter inom biståndet så som det beskrivs i regeringens egen reformagenda och, om inte, om jag är beredd att vidta några åtgärder.

Irreguljär migration och tvångsfördrivning innebär utmaningar för samhällen och risker för den enskilda individen. Förtroendet för migrations- och asylsystemen undermineras också när personer utan rätt att vistas i ett land inte återvänder. Regeringen genomför därför omfattande insatser för att åstadkomma en säker, ordnad och reguljär migration och ett väl fungerande återvändande. Biståndet kan bidra på flera sätt, inte minst till hållbar återintegrering och förutsättningar för ökat återvändande. Det är därför regeringens ambition att stärka synergierna mellan bistånds- och migrationspolitiken i nära samarbete och partnerskap med andra länder. Det är fullt rimligt att länder som vi samarbetar med inom biståndet också tar emot sina medborgare som saknar rätt att stanna i Sverige. Det är i enlighet med folkrättsliga principer.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att säkerställa ett effektivt, resultatorienterat och transparent bistånd. Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser. Vi ska också fortsätta att både värna svenska intressen och möta de utmaningar som världen står inför. Regeringen kommer med full kraft att fortsätta genomförandet av reformagendan för biståndet.