Fru talman! Jag tackar ministern för interpellationssvaret och Jacob Risberg för att han har ställt denna viktiga interpellation.

Det är uppenbart att EU-kommissionen återigen försöker kringgå både sin egen domstols beslut och folkrätten. Skillnaden den här gången är att Sverige inte stod upp för folkrätten och EU-domstolen på ett tydligt sätt. Detta är djupt beklagligt och mycket anmärkningsvärt.

I oktober 2025 undertecknade EU-kommissionen ett provisoriskt handelsavtal med Marocko. Avtalet omfattar Västsahara, trots att EU-domstolen slagit fast att Västsahara och Marocko är två separata territorier och att Marocko saknar rätt att företräda Västsahara i internationella avtal.

EU-domstolen har dessutom betonat att varje avtal som gäller Västsahara endast är giltigt om det finns ett fritt, informerat och förhandsgodkänt samtycke från det västsahariska folkets legitima representant, vilket enligt domstolen och FN är Polisario. Det finns det inte. Västsahara har inte gett sitt godkännande.

Genom interimsavtalet försöker man nu kringgå domslutet. Detta är minst sagt anmärkningsvärt och skadar allvarligt förtroendet för EU:s rättsordning och bidrar samtidigt till att legitimera Marockos illegala ockupation.

Marocko är en brutal ockupationsmakt, vilket även bekräftas av exempelvis Human Rights Watch, som dokumenterat flera fall av misshandel av aktivister på gatan eller i häkte och även rättegångar med falska anklagelser mot aktivister som lett till långa fängelsestraff.

Den huvudsakliga anledningen till den brutala ockupationen är Västsaharas rika tillgång på råvaror och naturresurser, främst fosfat och fisk men även mineral, tomater och solenergi. Västsahara har en av världens största tillgångar av fosfat, och fiskevattnen utanför Västsaharas kust är bland de fiskrikaste i världen. Inkomsterna från dessa råvaror går i huvudsak direkt ned i marockanska fickor och bidrar till att finansiera den illegala ockupationen av landet.

Marocko har ingen rätt till Västsaharas råvaror och naturtillgångar av den enkla anledningen att landet inte tillhör Marocko. Trots tydliga domar har EU valt att nonchalera sin egen domstols beslut vid flera tillfällen och låter därmed den olagliga stölden av Västsaharas varor fortgå och europeiska fiskebåtar att fortsätta att länsa den västsahariska kusten på fisk.

Nu försöker EU-kommissionen alltså återigen kringgå sin egen domstol och folkrätten. Då menar jag att det är oerhört viktigt att Sverige står fast vid sina tidigare principfasta och tydliga ställningstaganden om att EU inte ska ingå avtal med Marocko som inkluderar det ockuperade Västsahara.