Fru talman! Jag tackar statsrådet Benjamin Dousa som är här i dag och debatterar den viktiga frågan om EU:s handelsavtal med Marocko och vad gäller Västsahara.

I oktober 2025 undertecknade EU-kommissionen ett provisoriskt handelsavtal med Marocko som uttryckligen omfattar Västsahara. Detta har skett trots att EU-domstolen slagit fast att Västsahara och Marocko är två separata, distinkta territorier samt att Marocko saknar rätt att företräda Västsahara i internationella avtal.

EU-domstolen har dessutom betonat att varje avtal som gäller Västsahara endast är giltigt om det finns ett fritt, informerat och förhandsgodkänt samtycke från det västsahariska folkets legitima representant, vilket enligt domstolen är Polisario.

Det interimsavtal som nu har undertecknats bortser helt från dessa domslut och sätter i praktiken handelsintressen före rättsliga principer. Detta riskerar att underminera såväl EU:s egen rättsordning som internationell rätt samtidigt som det bidrar till att legitimera Marockos olagliga ockupation av Västsahara.

Avtalet har även väckt oro bland människorättsorganisationer och inom det västsahariska civilsamhället då det kan stärka den ekonomiska kontroll som Marocko utövar över det ockuperade området på bekostnad av det västsahariska folkets rätt till självbestämmande.

Med anledning av detta har jag ställt fyra frågor till bistånds- och utrikeshandelsminister Dousa: Hur ser den svenska regeringen på det interimsavtal som EU-kommissionen har undertecknat med Marocko och som omfattar Västsahara? Anser statsrådet att avtalet är förenligt med EU-domstolens praxis gällande Västsahara och principen om folkens självbestämmande? På vilket sätt avser Sverige att verka inom EU för att ett eventuellt slutgiltigt avtal mellan EU och Marocko inte ska omfatta Västsahara utan uttryckligt och dokumenterat samtycke från Polisario? Och vad anser regeringen om risken att EU:s agerande kan bidra till att legitimera ett ockupationsstyre och därigenom urholka internationell rätt?

Vad svarade då statsrådet på dessa frågor? Det finns några saker i svaret som jag skulle vilja ta upp. Bland annat lyfte statsrådet fram frågan om att det ska finnas en ursprungsmärkning på vissa varor från Västsahara. Vi vet att det ska stå Marocko, de södra provinserna i ursprungsmärkningen, men det lever knappast upp till det krav som finns på att separera varor från Västsahara från varor från Marocko och innebär i praktiken att vi accepterar att det är en del av Marocko. Det måste tydligt stå att varorna är från det ockuperade Västsahara.

Sedan lyfte statsrådet fram att en kontrollmekanism ska etableras för att säkerställa att fördelarna från avtalet kommer även det västsahariska folket till gagn. En kontrollmekanism som funnits på plats sedan 2020 är en digital plattform som Marocko självt har inrättat. Jag vet inte om den är så mycket att lita på.

När det gäller huruvida fördelarna från avtalet kommer det västsahariska folket till gagn kan vi ta 2022 som ett exempelår. Då uppgick värdet av varor som fisk, fosfater och grönsaker från Marocko till 590 miljoner euro. Det är en ofattbar summa. Frågan är: Hur mycket av dessa medel har egentligen gått till det västsahariska folket? Har de verkligen kommit det västsahariska folket till gagn?

Jag har heller inte fått svar på huruvida den svenska regeringen verkligen har sett till att det västsahariska folket haft inflytande över det nya avtalet genom Polisario.