Fru talman! Det blir ärligt talat lite löjligt att höra vänsterpartister tala om en låg nivå i debatten när de kallar ett återvandringsbidrag som har funnits sedan 1984 rasism. Det infördes ju av Olof Palme och har funnits under flera regeringar som Vänsterpartiet har stött. Dessutom är återvändande en mänsklig rättighet, enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det här blir lite löjligt, fru talman.

Väldigt många människor som har kommit till Sverige de senaste åren gör otroligt viktiga insatser. Jag återkommer till det hela tiden. De arbetar i hemtjänst eller skola, hos polis eller i försvaret – eller som entreprenörer, som jag nu reser runt och träffar. De gör Sverige bättre. Men vi kan inte blunda för följderna av en kravlös och misslyckad migrations- och integrationspolitik. Vi ser följderna hela tiden, till exempel i Malmö, som nämndes som ett positivt exempel. Malmö har landets näst högsta arbetslöshet. Vi kan inte heller blunda för det faktum att två tredjedelar av dagens långtidsarbetslösa är utrikes födda. Så ser Sverige ut. Jag noterar att Vänsterpartiet inte har nåtts av denna kunskap, men jag är helt övertygad om att svenska folket har nåtts av den.

Vänsterpartiet vill gå tillbaka till en politik som ledde Sverige rakt in i flyktingkrisen 2015 och som skapade ett stort utanförskap och enorma problem för väldigt många människor, inte minst barn, genom segregation, otrygghet, arbetslöshet, parallellsamhällen och en känsla av vi och dom.

Men denna politik ska vi aldrig återvända till, utan vi ska bygga ett land med möjligheter för fler att komma in på den svenska arbetsmarknaden och att lära sig svenska språket. Det ska vara tydligt vilka möjligheter som finns i Sverige men också vilka krav vi ställer i vår svenska samhällsgemenskap.

Här står två tydliga alternativ mot varandra: vår politik eller en återgång till flyktingkrisen 2015 regisserad av Vänsterpartiet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.