Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Ett permanent uppehållstillstånd är inte bara ett juridiskt dokument. Det är ett löfte: Här får du avsluta din flykt – här är du trygg och får bygga ditt liv och din framtid. Nu vill regeringen riva upp tryggheten, och tusentals människor riskerar att kastas ut från Sverige. Människor känner sig otrygga, rädda och osäkra i detta nu på grund av denna regering. Det är därför jag kallat ministern till denna debatt.

Det här är inte vilket förslag som helst. Regeringen vill avskaffa permanenta uppehållstillstånd till förmån för en modell där enbart tidsbegränsade beviljas. Det är en riktigt usel idé och något som endast skapar osäkerhet och otrygghet.

Men än allvarligare är att regeringen också vill att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd retroaktivt ska kunna omvandlas till tillfälliga, något som enligt regeringens egen utredning kan påverka mellan 98 000 och 180 000 personer, varav många med lång vistelsetid i Sverige – uppåt tio år eller mer.

Detta väcker en rad allvarliga frågor om rättssäkerhet och om respekten för grundläggande rättigheter. I ärlighetens namn strider det klart mot Sveriges rättsstatliga principer när regeringen vill dra tillbaka gynnande förvaltningsbeslut och ompröva beslut till människors nackdel. Något sådant har inte ens i en demokrati att göra. Det är både rättsvidrigt och godtyckligt. Vi har ju rättsstatliga principer i en demokrati inte minst för att skydda individer mot statens maktutövning. Detta viftar ministern bort lite i sitt svar.

I svaret försöker ministern tona ned allvaret i detta genom att säga att syftet är att få dem som berörs att vilja bli svenska medborgare i större utsträckning. Men – ursäkta, fru talman – detta visar på en låg kunskapsnivå och erfarenhet från migrationsministerns sida gällande människor som kommit till vårt land.

Jag har känt flyktingar i hela mitt liv och arbetat med flyktingar hela mitt vuxna liv, och jag kan säga att jag aldrig någonsin har träffat någon som har permanent uppehållstillstånd som inte vill bli svensk medborgare. Problemet är inte att de inte vill bli medborgare. Problemet är att det finns trösklar. Oavsett hur mycket rätt och riktigt de gör vill regeringen nu göra det ännu svårare.

Vem är det ministern känner som inte vill bli medborgare? Hade han känt någon hade han vetat att det finns tydliga inbyggda problem bortom individens kontroll, som att styrka identitet eller födelsedatum, att man kommer från länder med kollapsade förvaltningssystem och så vidare. Hur ska äldre, sjuka och funktionsnedsatta, som i större utsträckning har svårare att kvalificera sig för medborgarskap, klara sig med regeringens nya krav? Ska de utvisas, trots att de har gjort allting rätt och riktigt och har permanenta uppehållstillstånd sedan flera år tillbaka? Ska deras rätt att vistas i Sverige upphöra?

Fru talman! Om regeringen menar allvar med att de vill att denna målgrupp ska bli medborgare kan de gå fram med förslag utan att behöva riva upp permanenta uppehållstillstånd. I stället för att göra detta och röja undan de hinder som finns vill regeringen gå fram med ännu fler krav och hinder när det gäller medborgarskap. Hur ska man då över huvud taget känna sig trygg och säker även om man har fått löfte om att stanna?

Detta är en av de starkaste inskränkningarna av den enskildes integritet. Det är också ett direkt hot mot rättssäkerheten om regeringen går vidare med ett sådant här förslag. Jag tror inte att någon känner sig tryggare eller säkrare av ministerns svar.

Om syftet är att fler ska bli medborgare, varför ordnar inte ministern det på ett rättssäkert sätt? Varför vill man då riva upp permanenta uppehållstillstånd?

(Applåder)

I detta anförande instämde Samuel Gonzalez Westling, Malcolm Momodou Jallow och Karin Rågsjö (alla V).