Fru talman! Tony Haddou har frågat mig om jag anser att det är förenligt med svensk rätt, EU-rätt och förvaltningsrättsliga principer att retroaktivt riva upp redan beviljade permanenta uppehållstillstånd. Haddou har även frågat mig vilken rättslig analys som ligger till grund för regeringens bedömning att detta är möjligt utan att bryta mot gällande rättsstatliga principer och hur jag avser att säkerställa att särskilt utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning eller barn, inte hamnar i en oviss situation eller förlorar rätten att stanna i Sverige. Vidare har Haddou frågat mig hur barnkonventionens princip om barnets bästa har vägts in i beredningen av detta förslag och vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att undvika att tusentals personer som bott länge i Sverige hamnar i en oviss situation genom att deras löften om varaktig trygghet genom permanenta tillstånd dras tillbaka.

Jag vill redan inledningsvis understryka att de förslag och bedömningar som berörs i interpellationen har lagts fram av Miniminivåutredningen i dess slutbetänkande Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99), som överlämnades till regeringen i slutet av september. Regeringen har ännu inte tagit ställning till utredningens förslag, som för närvarande är föremål för remissbehandling till den 19 december 2025.

I betänkandet föreslår utredningen en ny lag som innebär att permanenta uppehållstillstånd som huvudregel ska återkallas och ersättas med ett tidsbegränsat tillstånd, om det finns förutsättningar för det tillståndet. Förslaget omfattar vissa utlänningar, däribland flyktingar, alternativt skyddsbehövande, personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter och anhöriga till dessa grupper. Syftet är att förmå dem som berörs att vilja bli svenska medborgare i högre utsträckning. En undantagsregel föreslås därför om att återkallelse inte ska ske för en person som inlett ett ärende om svenskt medborgarskap innan den nya lagen träder i kraft.

Varken EU-rätten eller annan internationell reglering kräver att uppehållstillstånd är permanenta. Vid överväganden om att ändra beviljade uppehållstillstånd ska dock grundläggande rättssäkerhetsprinciper och konsekvenserna för de personer som berörs beaktas. Utredningen bedömer att förslagen är förenliga med Sveriges internationella åtaganden, regeringsformen och barnkonventionen. Utredningen bedömer vidare att det på migrationsområdet inte finns några bestämmelser som förbjuder att det införs lagstiftning som innebär att befintliga permanenta uppehållstillstånd ändras.

För att motverka oskäliga konsekvenser föreslår utredningen att ett permanent uppehållstillstånd inte ska återkallas om synnerliga skäl talar emot det och det med hänsyn till utlänningens förväntade vandel inte råder tveksamhet om att han eller hon bör ha ett permanent uppehållstillstånd. Om ett permanent uppehållstillstånd återkallas ska Migrationsverket på eget initiativ undersöka om personen i stället kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utredningen föreslår att frågan om tidsbegränsat uppehållstillstånd ska prövas enligt gällande regler i utlänningslagen och att ett sådant tillstånd ska få beviljas inifrån landet om förutsättningarna för uppehållstillstånd i övrigt är uppfyllda.

Regeringen har som sagt ännu inte tagit ställning till förslagen i betänkandet. Det har remitterats, och remissinstanserna har möjlighet att tycka till om de nämnda bedömningarna. Förslagen kommer därefter att analyseras inom Regeringskansliet.