Herr talman! Regeringen jobbar på flera fronter för att komma till rätta med den stora skuld som vi i Sverige har med alltför många människor som är arbetslösa under långa perioder och som har passiviserats av de bidragssystem som vi har haft.

Den första punkt som jag vill lyfta upp här och som jag tycker är allra viktigast är att vi satsar på utbildningar som leder till arbete. Eftersom hälften av de arbetslösa är utrikesfödda och nästan två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikesfödda är det klart att en del i detta handlar om språk.

Det är väldigt svårt att få de flesta jobb i Sverige i dag om man inte pratar svenska. Därför satsar vi på språkutbildningar. Vi kommer säkert att behöva göra mer där.

Vi satsar också på yrkesutbildningar. Det finns ganska många lediga jobb i Sverige. Det finns inte lika många lediga jobb som det finns arbetslösa, men det finns ganska många lediga jobb. Företag, organisationer och offentliga arbetsgivare skriker efter en viss typ av arbetskraft. Då försöker vi inrikta våra utbildningssatsningar på den typen av utbildningar.

Vi har under de senaste åren skjutit till medel till yrkesutbildning inom Komvux för att fler ska kunna gå en sådan utbildning. Även i år föreslår regeringen ett tillskott på 138 miljoner kronor inklusive studiemedel. Det är det ena.

Det andra är att vi satsar på arbetsmarknadsutbildningar. Vi vill få upp volymerna inom vårdområdet, där bristen på arbetskraft är särskilt stor. Utöver detta har Arbetsförmedlingen tagit fram en konkret plan för hur fler arbetslösa kan gå en arbetsmarknadsutbildning. De är ofta kortare, max sex månader långa.

Vi behöver också förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. Därför förbättrar vi också kontrollen och uppföljningen av detta. Det betyder bland annat att människor tar det ansvar man har som arbetssökande att gå en utbildning som leder till jobb eller att flytta om man har kompetens som efterfrågas på någon annan ort än där man befinner sig.

Den andra punkten i den trepunktsplan regeringen har för att hantera den situation som vi befinner oss i handlar just om hur bidragssystemen och ersättningarna ser ut. Vi sänker skatten på arbete för att göra det mer lönsamt att arbeta.

Vi säkerställer att det inte går att leva på bidrag och ha en högre inkomst än om man har jobb. Jag tycker att det är förvånande att det finns partier i Sverige som anser att det är en okej ordning. Det är så jag uppfattar interpellanten; han tycker att det är okej att det finns människor som har det bättre när de lever på bidrag än om de hade tagit ett jobb. Jag tror inte att det är rätt drivkrafter, men det är en komponent. Utbildning är viktigast, men detta är alltså en komponent.

Den tredje punkten i regeringens trepunktsplan handlar om att vi behöver se arbetslösheten och utmaningen så som den ser ut. Den är i mycket kopplad till tidigare höga nivåer av asylinvandring eller asylrelaterad invandring till Sverige. Därför kommer vi också att behöva fortsätta driva en stram asylinvandring framöver.