Herr talman! Malte Tängmark Roos har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om de låga förväntningarnas rasism samt om hon anser att det finns de som är arbetslösa av egen fri vilja i Sverige i dag och, om så är fallet, vilka åtgärder hon avser att vidta inom sitt ansvarsområde. Interpellationen har överlämnats till mig.

Jag vill börja med att tacka för interpellationen.

För många människor lönar det sig inte att arbeta. Samtidigt finns det ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ett omfattande utanförskap har vuxit fram i Sverige, och människor som kan jobba gör inte det när det lönar sig för lite att ta ett jobb. Därför behöver det bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen.

Bidragsreformen består av ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige och ett aktivitetskrav för personer som tar emot försörjningsstöd men kan jobba. En tillfällig jobbpremie för den som lämnar försörjningsstödet för jobb ingår också i bidragsreformen.

Det är även viktigt att ersättningssystemen för nyanlända ger incitament till att ta ett arbete. Regeringen avser därför att reformera ersättningen till deltagare i etableringsprogrammet, vilket bedöms stärka incitamenten för kvinnor som har barn att delta i etableringsinsatser och att börja arbeta.

För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför föreslår regeringen flera satsningar i budgetpropositionen för 2026 för att stärka yrkesutbildningen. Inom regionalt yrkesvux planerar regeringen en rad förändringar, som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, till att få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att anordna och till att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet.

Mot bakgrund av den höga arbetslösheten finns det stora behov av att förbättra matchningen av arbetssökande i syfte att korta tiden i arbetslöshet. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen därför medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår att anslaget Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026; 200 miljoner kronor beräknas för 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028.

Under lång tid har bidragen passiviserat i stället för att aktivera. Genom bidragsreformen och övriga åtgärder som jag nämnt tar regeringen ytterligare stora steg för att stärka arbetslinjen och ta itu med det stora utanförskapet i samhället.