Fru talman! I Sverige är det kommunala självbestämmandet lagstadgat sedan 1862. I 163 år har också landstingen, som numera kallas regioner, bland annat ansvarat för sjukvården.

Kommunernas och regionernas intresseorganisation Sveriges Kommuner och Regioner är oftast statens motpart, exempelvis när det gäller statsbidrag för att utveckla vården på olika sätt, exempelvis för att beta av vårdköerna på ett systematiskt och strategiskt sätt och säkerställa att patienten får vård i rätt tid. Men ingen kan blunda för att statsbidragen inte alltid når fram till regionmedborgarna och att vården med de 21 självstyrande regionerna blir både orättvis och ojämlik, trots vad hälso- och sjukvårdslagen säger.

På vilket sätt avser regeringen att verka för att statens satsningar på vården verkligen ska nå fram till patienter och personal?