Herr talman! Detta handlar om EU:s mediefrihetsförordning, som antogs för ett och ett halvt år sedan, och om vissa kompletterande regler som föreslås samlas i en ny lag. Tanken med detta är i grunden att skydda mediernas mångfald och oberoende. För att skapa förutsättningar för mediefrihetsförordningen i Sverige föreslås några specifika regler för att göra uppfyllandet av lagen mer effektivt.

Låt oss börja med ägandet på mediemarknaden. Förslaget innefattar bland annat en registrering av mediebolags ägarförhållanden och eventuella förändringar i dessa. Det är ett svar på mediefrihetsförordningens krav på medlemsstaterna att tillförsäkra medborgarna en mångfald av redaktionellt oberoende innehåll.

För svensk del föreslås alltså ett register hos Mediemyndigheten, till vilket mediebolagen själva rapporterar in ägar- och organisationsstruktur och naturligtvis också de ändringar som kan ske. Medieföretagen ska också ange var den intresserade kan hitta denna information, till exempel på medieföretagets hemsida.

Herr talman! Varför är då detta viktigt? Jo, det har att göra med en tilltagande koncentration av ägandet av medier, inte bara i Sverige och Europa utan även globalt sett. Det förslag som läggs fram i propositionen ger Mediemyndigheten ett tillsynsansvar för medieföretagen, vilka i sin tur åläggs att rapportera ägarförhållanden till Mediemyndigheten.

För att få en förståelse för både omfattning och konsekvenser av en ökande ägarkoncentration gav Konkurrensverket två forskare vid Jönköpings universitet finansiering för en närmare undersökning. De båda forskarna Mart Ots och Marcel Graz använde sig av AI för att analysera 2 miljoner artiklar publicerade i svenska medier mellan 2014 och 2022. Under den perioden bytte mer än hälften av dessa medier ägare, och antalet ägare blev betydligt lägre.

En sådan koncentration av ägande drar alltid till sig uppmärksamhet från konkurrensmyndigheter. Det drabbar ofta konsumenter i form av prisökningar, och just när det gäller medier finns också en oro för att debatten smalnar av, att de synpunkter som förs fram blir färre och att åsiktskorridoren blir trängre. Det är inte bra för den fria åsiktsbildningen, som vi värnar om i regeringsformens första kapitel.

Men, herr talman, forskarna understryker att detta inte ska tolkas som att den journalistiska kvaliteten på de enskilda tidningarna minskar. Tvärtom visade det sig att de besparingar som gjorts genom minskade lokala redaktioner åtminstone till en del investerades i de kvarvarande redaktionerna, som då med lite stordriftsfördelar faktiskt kunde producera bättre material.

Nu ska det ändå läggas till att den redovisade undersökningen inte är den enda och att resultaten varierar en del, inte minst vad gäller kvaliteten. Den oro som finns, inte bara för en minskande lokal bevakning men också för den redaktionella kvaliteten, kvarstår i många fall, även internationellt.

Sammanfattningsvis kan man säga att den vanligaste uppfattningen om ägardominans är att den är mindre bra för läsare, tittare och lyssnare eftersom den leder till en minskande bredd vad gäller nyheter och hur de beskrivs och till en smalare opinionsbildning.

Detta, herr talman, måste ändå sägas gång på gång i en tid när demokratin är på tillbakagång i många länder. En världsledande forskare på området är Ruth Ben-Ghiat, professor vid New York University, som skriver om starka män de senaste 120 åren. Hon påminner oss om bland andra den italienska premiärministern Berlusconi, som fram till för några år sedan byggde hela sitt politiska välde på ett mycket stort ägande av mediebolag.

Med detta i minnet, och många andra exempel som inte ryms här, tycker jag att vi ska stämma i bäcken och inte i ån, som det gamla uttrycket lyder.

Den oro som har framförts av Sverigedemokraterna angående risken för att Mediemyndighetens mandat utökas och att den administrativa uppgiften för företagen att uppdatera sin information riskerar att bli en extra sten på den redan tunga bördan, tänker jag ändå är av mindre betydelse än värdet av att skydda mångfalden vad gäller såväl ägande som lokala inslag.

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)