Herr talman! Tack, statsrådet Kullgren, för svaret! Det här är en fråga som verkligen engagerar. Jag hänvisar till Västra Götaland, men jag är helt övertygad om att frågan om fällavgifter för älg engagerar på många andra håll i landet också. Jag har själv motionerat om just den frågan i riksdagen kopplat till att systemet behöver ändras och anpassas efter dagens förutsättningar, också för att få bort de länsvisa eller regionala skillnader som innebär att kostnaderna och det man betalar in i avgifter skiljer sig så mycket inom landet.

Jag skulle vilja påstå att när det gäller frågor som engagerar väljare runt om i hela landet är detta en köksbordsfråga för den svenska jägarkåren. Den har diskuterats under lång tid och var kanske framför allt aktuell när älgjakten inleddes för några månader sedan.

Utredningen som sker kopplat till jaktlagstiftningen är självklart oerhört viktig och välkommen. Det är bra att man försöker se till att det blir mer likvärdigt utifrån avgifterna och hur detta ska se ut.

Statsrådet hänvisar i svaret till förslagen i delbetänkandet och att man får se vad som kommer fram i det slutgiltiga förslag som presenteras och som det också kommer att fattas beslut om längre fram.

Jag vill även i debatten om den här interpellationen ta tillfället i akt att gå tillbaka till det jag sa i den tidigare interpellationsdebatten om den lokala förankringen och vem systemen vi bygger i Sverige utifrån lagstiftningar eller olika handläggningsmetoder ska vara anpassade för. Ska de anpassas efter vad vår svenska jägarkår tycker och hur jakten fungerar eller efter vad myndigheterna tycker passar bäst?

Jag anser att mer måste göras för att få balans. Det här ska inte enbart ske på den statliga förvaltningens sätt utan måste också anpassas, för även i den här interpellationen handlar det ju i grunden om ideellt engagerade människor med stort jaktintresse. De bidrar, som landsbygdsministern var inne på, till den biologiska mångfalden, till att skog och mark sköts och till att vi håller efter vårt vilt. De bidrar även till att stärka beredskapen.

Jag har en andra fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren om detta. Det har ju inkommit remissvar från dem som berörs av utredningen kring jaktlagstiftningen. Hur kan regeringen jobba med att säkerställa att man får till någon form av modell som både är anpassad till vår svenska jägarkår och passar vår svenska förvaltningsmodell? Vi får inte återigen hamna i att avgifterna ökar i vissa län och är lägre i något annat län och att man inte vet om de används till det som vi har sagt från början. Hur vill landsbygdsministern och regeringen säkerställa att man verkligen försöker anpassa detta efter jägarkåren?