Herr talman! Jag är medveten om att fällavgifterna varierar ganska kraftigt mellan länen. Sedan 2012 har som sagt målet varit att älgförvaltningen ska vara självfinansierad. Det innebär i praktiken att intäkter från fällavgifter och registrering av mark inom älgjaktsområden ska balansera de kostnader som uppstår i förvaltningen. Det är ett system som bygger på lokal förankring och ansvarstagande och även syftar till att skapa balans mellan kostnader och intäkter inom älgförvaltningen. Det har till stora delar fungerat väl.

Att fällavgifterna i dag skiljer sig mellan län beror bland annat på skillnaderna i älgtillgång i länen. I län med begränsad älgstam krävs en högre avgift för att systemet ska vara självfinansierat med nuvarande modell. Men Jaktlagstiftningsutredningen har i sitt betänkande lämnat förslag kring finansieringen av förvaltningen. Vi har redan tagit flera steg för att se över hur framtidens jakt- och viltförvaltning ska finansieras. Utredningen har sagt i sitt delbetänkande att fällavgifterna ska avskaffas. Man föreslår att flerartsförvaltningen för klövvilt finansieras via en höjning med 90 kronor på det statliga jaktkortet, den så kallade viltvårdsavgiften.

Detta är en ganska komplex fråga. Förändringar i finansieringen påverkar såväl jägare som markägare och myndigheter. De måste, om de ska genomföras, göras på ett sätt som är genomtänkt och förankrat i verkligheten. Av den anledningen behöver delbetänkandet beredas ordentligt innan regeringen tar slutgiltig ställning i frågan. Därför kan jag inte vara tydlig med vart det här kommer att ta vägen.

Jag vill också understryka hur viktig jägarkåren är för hela vår viltförvaltning och mycket annat. De bidrar på många sätt till en kunskapsbaserad förvaltning. Vi har goda förutsättningar för att långsiktigt fortsätta att värna om vårt vilt och den svenska jakten.

Jag vet att många jägare vill se en tydlig koppling mellan vad man betalar in och vad man faktiskt får tillbaka. Det tycker jag är helt rimligt. Därför är det viktigt att vi ser till att varje krona används på ett sätt som stärker jakten, naturvården och det lokala engagemanget.

Syftet med älgförvaltningen är att skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med de betesresurser som finns och som tar hänsyn till viktiga allmänintressen som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.