Herr talman! Jag har egentligen inte uppfattat någon ytterligare fråga utan snarare en rad olika förolämpningar. Dem lämnar jag därhän. Jag vill egentligen bara framhålla vilket enormt arbete som Utrikesdepartementets personal och ambassaden gjorde under svåra förhållanden. Ambassaden i Tel Aviv gjorde en omfattande konsulär insats för Global Sumud Flotilla med tillrest förstärkning från UD. På plats arbetade fem personer heltid med insatsen mellan den 1 och 6 oktober.

Personal från ambassaden och tillrest UD-personal reste till fängelset så snart det var möjligt. Sverige var ett av de länder som först fick träffa sina medborgare och ett av få länder som såg till att få träffa sina medborgare vid totalt tre tillfällen.

Ambassaden i Tel Aviv träffade de svenska deltagarna vid sammanlagt tre tillfällen. Det var två gånger i fängelset och i samband med avresa. Och ambassaden i Aten närvarade vid flygplatsen i samband med ankomsten till Aten för de fall behov av konsulärt stöd skulle uppstå där.

Den här seglatsen tycker jag visar tydligt varför UD lägger stor vikt vid verktyg som reseinformation och avrådan för att minska risken att svenska medborgare hamnar i farliga situationer, och regeringen var alldeles glasklar med sin avrådan. Ändå valde personerna att fortsätta att resa, och de frihetsberövades eftersom de enligt den israeliska regeringen hade brutit mot israelisk lag. Trots detta var ambassaden i Tel Aviv alltså väl förberedd och kunde ge ett omfattande konsulärt stöd när svenskarna togs till land.

Sverige kan inte påverka andra länders rättsprocesser, men vi kan värna svenska medborgares säkerhet och uppmana dem att inte försätta sig i situationer där vår möjlighet att lämna konsulärt stöd är begränsat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.