Herr talman! Vill ministern ge sig in i den diskussionen är det alltså riksdagen som utser statsminister. Jag tänker att vi kan prata om själva frågan eftersom det inte finns något att komma med här från ministerns sida.
När det kommer till att vara en av de största givarna till Gaza blir det skrattretande med tanke på att den svenska regeringen också var drivande i misstänkliggörandet av just bistånd till Palestina, där man mycket medvetet pekade ut palestinska aktörer som diverse olika extremister för att kunna dra in stödet till FN-organet UNRWA. Att det hände var bland andra den svenska utrikesministern med och såg till. Jag skulle vara försiktig med att prata om humanitärt bistånd när hela världen har fått bevittna att den svenska regeringen drar ned på biståndet.
När det gäller Sumud Flotilla befann sig båtarna på lite olika platser. Vi vet att de blev attackerade med drönare, som ministern själv har sagt. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå varifrån dessa attacker riktades, på samma sätt som man inte behöver vara det för att förstå hur liknande saker sedan hände under hela färden mot Gaza.
Vad beträffar internationellt vatten är det intressant att den här regeringen gör allt i sin makt för att hitta på ursäkter för varför Israel har rätt att begå brott mot internationella lagar. Jag förstår inte. Vad är det den här regeringen vinner på att försöka hitta på ursäkter?
Först vill man inte prata om att det är en ockupation. Sedan vill man inte prata om att det är ett folkmord. Man vill helst inte prata öppet om den vapen- och krigsmaterielhandel som finns mellan Sverige och Israel. När vi sedan har svenska hjältar som försöker vara med i en internationell konvoj och bryta den illegala blockaden och ockupationen och se till att människor får humanitärt stöd blir svaret att hitta på ursäkter om varför Israel har rätt att ta över båtar på internationellt vatten som är där i en fredlig konvoj i ett fredligt syfte.
Vad vinner den svenska regeringen på detta? Ska Maria Malmer Stenergard likt sina företrädare, tidigare representanter, gå vidare till vapenindustrin? Är det frågan? Vad är det som ministern vinner på att misstänkliggöra de svenskar som var ombord? Vi har alla hört uttalanden där ministern misstänkliggör de svenskar som var ombord på båtarna och påstår att deras berättelser inte stämmer.
En högerextrem israelisk minister har filmat i det fängelse där svenskarna befann sig och sagt att de har blivit misshandlade. Men den svenska regeringen argumenterar för resten av världen att det här inte har hänt. Förstår ni hur galet det är? Det här är en skam för svensk utrikespolitik. Vi har aldrig haft en sämre utrikesminister i Sveriges historia, och vi har aldrig haft en sämre utrikespolitik i Sveriges historia.
Hur kommer det sig att andra länder lyckades med att nå fram med hjälp till dem som satt i fängelse medan Sverige inte kunde göra det? Varför kunde inte Sverige ens ge en flaska vatten till svenskarna som satt fängslade medan andra länder till och med kunde få in medicin? Jag förstår inte riktigt vad den svenska utrikesministern vinner på detta, förutom att hon möjligtvis ideologiskt står närmare den israeliska regeringen än vad jag gör. Vi är totala motsatsen, och vi kommer alltid att stå upp mot ockupation. Det är för mig framtidens vänster.