Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansministern och Riksdagsförvaltningen för att vi kunde hitta ett datum för den här debatten innan min period som ersättare är slut. Det är min sista dag i dag, och det känns bra att ha fått möjlighet att belysa dessa ack så viktiga frågor.

Många företag sköter sig och gör rätt för sig. De är ryggraden i vårt svenska samhälle. De bidrar med arbetstillfällen och kapital och säkerställer vår välfärd. De har hög skattemoral och följer all lagstiftning. Men, fru talman, de oredovisade arbetsinkomsterna i ekonomin uppgår till hela 97 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 1,9 procent av bnp. Det handlar alltså om 5 procent av de totala arbetsinkomsterna. Aktiebolag med en årlig lönesumma under 5 miljoner kronor står för 67 procent av de svarta arbetsinkomsterna och endast 13 procent av de redovisade inkomsterna.

Jag håller dock med finansministern om att det här inte bara handlar om en skatteförlust utan även om att människor faktiskt far illa och att företag går i konkurs.

Riksrevisionen skriver bland annat följande i sin granskning av Skatteverkets åtgärder mot svartarbete: ”Granskningen visar att kvaliteteten i Skatteverkets kontrollurval är god i bemärkelsen att urvalen leder till kontroller som ofta resulterar i ändrad skatt eller registrering. Mycket tyder dock på att ändringarna till stor del handlar om annat än svartarbete, det vill säga att Skatteverket har åtgärdat andra fel än vad som var syftet med kontrollen.”

Det är rätt anmärkningsvärt med kontroller som inte levererar det som efterfrågas. Vidare beskriver Riksrevisionen att de riskanalyser som Skatteverket har gjort inte har haft stor påverkan på prioriteringen av åtgärder mot svartarbete.

Fru talman! Finansministern nämner flera åtgärder i sitt svar; bland annat gläder det mig att Skatteverkets hemställan om förbättrade kontrollverktyg finns med. Hemställan från Skatteverket rörande kontrollverktyg ligger ju till grund för hur myndigheten ska kunna arbeta effektivt med att komma åt svartarbete.

Skatteverket föreslår till regeringen att man för att komma åt problemet ska slopa det förbud mot att verkställa granskningar via telenät som gäller i delar av Skatteverkets kontrollverktyg samt anpassa regelverket om bevissäkring till den tekniska utvecklingen, som har medfört att elektronisk information numera oftast lagras i molntjänster.

I remissrundan finns det flera instanser som ställer sig positiva till hemställan, bland annat Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Finansdepartementet. Sedan har vi några instanser som är negativa. Bland annat säger Företagarna att hemställan har ett flertal större brister som medför att man avstyrker förslagen. Näringslivets Skattedelegation skriver i grund och botten att de inte anser att den enskildes fri- och rättigheter samt proportionalitetsprincipen säkerställs. I avsaknad av en analys av detta är det deras uppfattning att den remitterade promemorian inte kan ligga till grund för lagstiftning.

Fru talman! Min frågor är därför: Hur tänker finansministern gå vidare med Skatteverkets hemställan om moderna kontrollverktyg? Kommer finansministern att lyssna på de myndigheter som uttalar sig positivt? Och kommer den proposition som kommer i december att ge Skatteverket de moderna kontrollverktyg som myndigheten efterfrågar?