Fru talman! Vi gör väldigt mycket för att styra upp kostnadskontrollen och budgetdisciplinen för att gå tillbaka till hur det var tänkt med planeringsverktyget för infrastruktur. Vi gör också väldigt mycket inom underhållsområdet.

Aylin Nouri uppehåller sig kring att det inte fungerar som det är i dag. Det finns många brister med hur det är i dag. Vi har vidtagit många åtgärder för att stärka Trafikverkets operativa förmåga och beställarkompetens och för att se till att vi använder och arbetar ihop med den innovativa sektor som kan utveckla underhållet så att vi kan göra mer för pengarna och få ut mer förebyggande underhåll i systemet.

Att gå tillbaka till hur det var tidigare – utan olika entreprenörer som arbetar under upphandling – skulle göra att underhållet blev ungefär 1 miljard kronor dyrare, enligt Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer. Studier visar även att upphandling av underhåll kan sänka kostnaderna med 11 procent utan försämrad kvalitet.

En statlig utredare har kommit fram till att det skulle vara oerhört ineffektivt och i praktiken helt ogenomförbart att inte arbeta med upphandlade underhållsentreprenörer. Här sätter Socialdemokraterna ideologi framför behov, slösar med skattemedel och riskerar att fördröja återställandet av svensk infrastruktur.

Vi har nu för första gången ett målår för när allt järnvägsunderhåll ska kunna vara återtaget, och det är 2050. Det är om 25 år. Detta kräver dock att man arbetar ihop med sektorn och att man varje år tillskjuter så mycket medel som går att få ut i järnvägsunderhållsarbete.

I år genomförs 1 700 underhållsarbeten. Nästa år kommer det att vara 1 800 underhållsarbeten. Det här året har de högsta siffrorna – det har aldrig någonsin genomförts så mycket underhållsarbete. Nästa år kommer också att vara ett rekordår.

I interpellationen skriver Aylin Nouri i sin fråga att förebyggande underhåll trängs undan till förmån för akuta insatser, vilket på sikt blir både dyrare och mindre effektivt. Men i den underhållsplan som Trafikverket har tagit fram mot bakgrund av den kraftfulla förstärkning som regeringen nu gör konstaterar ju Trafikverket att upprustningen innehåller en ökning av det förebyggande underhållet på vägsidan.

På järnvägssidan konstaterar man, och jag citerar från underhållsplanen: ”Med möjligheten till fler reinvesteringar och förebyggande underhåll beräknas det avhjälpande underhållet” – alltså akutunderhållet – ”minska från 25 procent till knappt 20 procent av det totala underhållet.”

Det ledamoten Aylin Nouri skriver i interpellationen stämmer inte. Det är precis tvärtom. Mellan 2025 och 2028, alltså de kommande åren, minskar antalet akututryckningar, vilket gör att man kan lägga betydligt mer på just det förebyggande underhållet. Det är ju en viktig förklaring till att vi nu får ut mer underhåll i det svenska järnvägssystemet än någonsin tidigare. Det är förstås oerhört angeläget för att vi ska komma i kapp med underhållsskulden men också för att vi ser till att skattebetalarnas pengar går precis dit de ska.

Socialdemokraterna är tyvärr fast i en ideologisk uppfattning och sätter den framför behoven, men olika studier visar att upphandling av underhåll sänker kostnaderna. Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer pekar på att underhåll skulle kosta ungefär 1 miljard kronor mer utan konkurrensutsättning och att en statlig utredare redan för ungefär tio år sedan konstaterade att det i praktiken är helt ogenomförbart.

Jag hoppas och tror att vi i stället för att ha en ideologisk debatt skulle kunna ha en borgfred över blockgränserna kring järnvägsunderhåll så att vi får ut så mycket underhåll som möjligt.