Herr talman! Jag ska inledningsvis säga att jag gärna debatterar energipolitik med Romina Pourmokhtari, även om jag i huvudsak har ägnat mig åt att göra det med hennes departementschef Ebba Busch. Men klimatministern förstår ju mycket väl att ny kärnkraft om 10–15 år inte kan vara svaret på hur Sverige ska nå sitt ESR-åtagande till 2030, vilket är det som är föremål för interpellationen just nu.

Eftersom jag själv inte fick ett tydligt svar på min fråga ska jag, till skillnad från Romina Pourmokhtari, ge ett tydligt svar på vad vi socialdemokrater vill i energipolitiken. Vi vill bygga ut all nödvändig fossilfri elproduktion, inklusive ny kärnkraft. Frågan är om klimatminister Romina Pourmokhtari och Liberalerna vill det.

Klimatministern frågade vad näringslivet efterfrågar. Jo, näringslivet efterfrågar breda, långsiktiga och stabila spelregler. De vill se en bred energiöverenskommelse för att få en utbyggnad av elproduktionen på plats. Det säger ministern och Liberalerna nej till. Det är exakt denna vilja att ha något slags energipolitiskt kulturkrig i valrörelsen, herr talman, som sätter käppar i hjulet för ny kärnkraft och för en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion.

Herr talman! Klimatministern frågade också vad vi socialdemokrater vill göra. Det svarade Åsa Westlund på. Jag kan också svara på frågan. Vi hade velat använda de här åren till att få fart på elektrifieringen och öka svensk biodrivmedelsproduktion, inte till att skjuta upp utsläppsminskningar som ändå behöver göras och vilket bara kommer att göra det dyrare i längden. Med den här regeringen kommer det att bli en prischock vid pump 2027 när nya EU-regler börjar gälla.

Jag tycker också att det vore lämpligt, herr talman, om klimatministern öppet kunde redovisa vilka konsekvenser det här får för hushåll och företag. Då syftar jag på miljardböter för missade klimatmål. Jag syftar på prischocken vid pump 2027, när nya regler börjar gälla. Jag syftar på klimatförändringarna som kommer att drabba oss. De drabbar oss redan i dag i form av översvämningar och skred samtidigt som ministern nu kapar anslagen till länsstyrelsernas arbete med klimatanpassningsåtgärder.

Jag tänker också på kostnaderna för uteblivna investeringar och förlorade arbetstillfällen när industrins gröna omställning nu bromsas, när man inte kan få den breda energiöverenskommelsen på plats som många av oss andra partier, inklusive Romina Pourmokhtaris departementschef, gärna vill ha. Vad kommer kostnaderna att bli för det? Det kommer att stå svenska hushåll och företag väldigt dyrt.

Herr talman! Låt oss återgå till själva interpellationsfrågan. Jag fick inget svar på min fråga. Jag vill bara upprepa att den utsläppsökning som skedde 2024 självklart bidrar till att en stor del av den buffert som Sverige har byggt upp inom ESR-sektorerna nu riskerar att ätas upp och att det blir ännu svårare att nå vårt ESR-åtagande till 2030.

Vad är då svaret? Vilka konkreta åtgärder kommer ministern att presentera? Att svara på den frågan genom att säga att man väntar på en utredning som ska vara färdig i maj före valet är, särskilt med hänsyn till att förslagen behöver remitteras och beredas i Regeringskansliet, samma sak som att säga att man planerar att lämna en springnota till nästa regering. Det, herr talman, kommer att stå svenska hushåll och företag väldigt dyrt.

(Applåder)