Protokoll 2025/26:27 Onsdagen den 5 november

ärendedebatt / Förbudet mot utvinning av uran tas bort
Anf. 84 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag vaknar tidigt på morgonen, och nu har jag hunnit bli så hungrig att jag hoppas att mitt magkurrande inte ska höras. Men jag ska försöka hålla mig till ämnet.

Förbudet mot utvinning av uran ska tas bort, föreslår regeringen. Regeringens förslag innebär att det kommer att vara möjligt att utvinna uran i Sverige. Ändringarna innebär även att regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken ska begränsas till sådana kärntekniska anläggningar som prövas av regeringen enligt lagen om kärnteknisk verksamhet samt att prövningen av sådana verksamheter inte längre kommer att omfattas av det så kallade kommunala vetot. Detta har vi hört mycket om i den här debatten.

Jag håller med dem som har framhållit att det är märkligt hur man kan ändra sitt synsätt när det gäller i vilka frågor det är viktigt med kommunalt veto. Det blir lite osäkert var man hamnar.

Så agerar en regering som vill styra landet med järnhand. Om någon protesterar vill man hämnas med olika metoder, antingen det handlar om utvandring, mineral eller någonting annat. Jag tycker att det är mycket som står på spel.

Regeringen framhåller att Sverige är en stark gruvnation som kan spela en stor roll för Europas försörjning av kritiska metaller och mineral. Det håller jag med om. Jag och Vänsterpartiet håller med om att Sverige är en stark gruvnation. Vi ska värna om att det även i fortsättningen ska vara så.

Men hurdan gruvnation vi ska vara är extremt viktigt att ha med oss när vi går in i framtiden. Miljö- och klimatfrågan står högt på dagordningen i hela världen, inte bara i Sverige.

När människor blir oroliga för brytning i alunskiffer skulle man kunna säga: Så är det ju alltid – det är alltid någon som är orolig och någon som är emot saker och ting. Men vi ska nog stanna upp ett tag när det handlar om just alunskiffer. Det är lite annorlunda än andra bergarter. Det finns inga bra exempel på lyckade gruvprojekt där brytning har skett just i alunskiffer.

Det är inte konstigt att människor blir oroliga och protesterar. Den här regeringen verkar inte alls bry sig om sina invånare när det gäller den här frågan. Riskerna och svårigheterna med brytning i alunskiffer är kända för alla, inklusive regeringen. Det handlar inte bara om hälsorisker, utan riskerna för närmiljö och vatten är också högst påtagliga.

Fru talman! Jag skulle vara förvånad om inte alla andra också fått mejl, brev och samtal från oroliga människor från hela landet – inte bara Jämtland och Härjedalen. Jag var här ute och tog emot namnunderskrifter från hela landet för ett par timmar sedan. Det var närmare 28 000 sådana.

Nu ska jag citera vad regeringen säger: Att åter tillåta utvinning av uran skulle göra det möjligt för Sverige att bibehålla sin roll som en attraktiv gruvnation som kan driva utvecklingen av den gröna omställningen framåt. Det anför regeringen.

Regeringen framställer det alltså som att brytning av uran är framtiden för den gröna omställningen. Ursäkta, fru talman, men här skulle jag nästan vilja ta mig för pannan och säga: Vart är vi på väg?

Jag är själv känd för att vara en mycket pragmatisk politiker. Ofta skulle jag nog inte ens förtjäna en medalj från mitt eget parti – det vet jag. Jag bor där naturresurser har betytt mycket. De har varit helt avgörande för vår existens över huvud taget. Jag tänker på skogen, jordbruket, malmen och länets tunga industrier samt på elenergi. Mitt län har offrat mycket så att AB Sverige har fått blomstra.

Jag har verkligen grottat i vad alunskiffer är för bergart och vilka skillnader det finns mellan att bryta i den och att bryta i annan bergart. Jag säger det här för att det ska bli klart för alla att jag förstår att vi i framtiden nog måste titta på vad vi kan bidra med när det gäller mineral som blir viktig för den gröna omställningen. Det finns säkert några fyndigheter som kommer att bli aktuella för en gruva, men därmed är det inte sagt att vi säger ja till allt. Vad är det som säger att vår generation ska bryta upp allt som man hittar? Någon gång blir man kanske tvungen att säga: Vår generation säger nu nej. Att bryta uran hör inte till framtiden och framför allt inte brytning i alunskiffer.

Jag undrar hur i hela världen regeringen kan gå fram med ett förslag om att kommunerna inte ska ha någon talan när det gäller om det ska bli en urangruva i alunskiffer eller inte i kommunerna. Men det här är väl bara en bekräftelse på regeringens och Sverigedemokraternas självbild vad gäller deras plan, oavsett vad det handlar om. Om inte människor följer deras linje i gott ska den drivas och genomföras med tvång.

Fru talman! Jag och Vänsterpartiet kan inte med ord beskriva hur galet det i många avseenden känns. Demokratin är faktiskt hotad i många förslag som den här regeringen framför. Det här är bara ett.

Jag ska komma tillbaka till varför det här lagförslaget finns på bordet i dag. Man kan titta på priset på uran. Financial Times skriver att priset har gått upp med 240 procent på tre år. Det innebär givetvis att det plötsligt blir ännu svårare att få ihop en ekonomisk kalkyl för regeringens och Sverigedemokraternas våta dröm om ny kärnkraft.

Jag förvånas lite grann över att sossarna och Centerpartiet inte går hela vägen och vill förbjuda brytning i alunskiffer. Jag hör exempel på vad lokalpolitikerna säger, men jag kommer inte att gå mer in i det.

Fru talman! Allt i det här betänkandet landar givetvis i att den här regeringen vill bygga ny kärnkraft. Detta hänger ihop med bränslet till densamma.

Som jag inledde med att säga brukar jag vara pragmatisk av mig. Jag har förstått och landat i att vi kommer att ha kärnkraft som energikälla i några decennier till. Därför anslöt jag mig till ett förslag som möjliggör sekundär utvinning av uran. Man återvinner då detta så att säga i andra högar. Det är då inklusive uran i lakvatten, sandmagasin och gråbergsupplag vid befintliga gruvor. Att tillvarata uran som biprodukt i stället för att hantera det som avfall skulle kunna förbättra förutsättningarna för vissa gruvprojekt och kanske stärka Sveriges och Europas försörjning av kritisk mineral och även uran.

Jag förstår att det här inte kommer att vara avgörande för Sveriges reaktorer, som tuffar på. Men jag tycker någonstans att det är rimligt att man tittar på om det finns möjlighet att ta till vara detta i stället för att det hamnar i avfallshögen. Vi tror att det här skulle kunna möjliggöras med mindre justeringar i den befintliga lagen utan att man tar bort förbudet mot utvinning av uran.

Fru talman! Nu ska jag berätta något som gör att jag är ytterst tveksam till ny kärnkraft och därför också till den här propositionen.

Låt oss säga att någon hade ringt upp mig för 20 år sedan och sagt att jag kommer att ha solpaneler på taket och att jag kommer att ladda min elbil gratis halva året hemma hos mig i Kaarnevaara, 15 mil norr om polcirkeln. Då skulle jag givetvis ha sagt: Ring upp mig igen när du har nyktrat till!

Men fakta är: Vi satte upp 42 paneler på det gamla ladugårdstaket för fyra år sedan. Min fru köpte en begagnad elbil i april. Hon har pendlat till jobbet i järnmalmsgruvan, Kaunis Iron. Hon har kört dit och kört för att handla mat. Kom ihåg att vi har drygt sex mil till affären. Allt det här har gjorts i ett halvår utan en enda spänn i merkostnad för elen. Jag skulle aldrig ha trott det för två decennier sedan.

Vad vill jag ha sagt med det här? Jo, att teknikutvecklingen vad gäller det förnybara, till exempel batterier, går i en obeskrivlig takt. Man blir mycket överraskad. Men vad har skett när det gäller tekniken för att klyva uranatomer? Inte mycket, vill jag hävda.

Fru talman! Jag sticker ut hakan. Man pratar om ett land som är modernt. Eric Palmqvist lyfte så fint att han såg reaktorerna tuffa på. Men jag tror inte att det kommer att byggas ny kärnkraft någonstans i världen om 30 år. Det säger jag eftersom teknikutvecklingen på andra sidan går så fort. Vi kommer att vara ett modernt samhälle men utan ny kärnkraft.

Jag förstår fördelarna med reaktorer som tuffar på i dag, men man har avfall som man fortfarande säger ska lagras i 100 000 år. Man har i en plan att det kommer att vara istid emellan och allt sådant. Det säger att man har missat mycket i den teknikutvecklingen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5 i betänkandet, men givetvis står jag bakom alla mina reservationer.