Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
Vatten och avlopp är inte bara en samhällstjänst. För dig som enskild fastighetsägare är det en kritisk infrastruktur som påverkar hälsa, ekonomi, fastighetsvärde och livskvalitet. Vatten och avlopp är inte något som kommunen sköter utan ditt livs viktigaste system. Ett litet underhåll i dag sparar hundratusentals kronor och skyddar din familjs hälsa i morgon. Ibland skulle man önska att kommunerna hade hört det och gått efter det.
Vi pratar om en riksrevisionsrapport som har levererats och som vi på ett eller annat sätt ska ge ett svar på. Granskningen omfattar olika delfrågor. En av delfrågorna är: Är regeringens styrning effektiv i förhållande till kommunerna och deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster?
Det är ju så – att tillhandahålla allmänna vattentjänster är ett stort ansvar som kommunerna har. Vi tycker väl alla på ett eller annat sätt att det kommunala självstyret gör att vi inte ska in och grotta i detta alltför mycket. Men det kanske är som så att vi har låtit det kommunala självstyret styra alldeles för mycket. Vi har inte gjort någon kontroll eller uppföljning. Vi har inte vidtagit åtgärder när vi sett att det faktiskt inte fungerar – alldeles oavsett vilken regering som suttit, vill jag påstå.
Vi har sett att reinvesteringarna inte räcker till för att va:t ska fungera runt om i hela Sverige. Vi har sett att man gör tvångsanslutningar för att finansiera reinvesteringar på nya punkter. Vi tycker inte att det är bra.
Vi har sett att det sker kostnadsökningar i alla kommuner. Birger Lahti från Vänsterpartiet redovisade en kostnadsökning på 70 procent. Det låter för mig väldigt högt, men jag tror honom när han säger det. I många av kommunerna i mitt hemlän är det 20 procents höjning. Men redan nu talar man om att det både nästa år och året därefter också kommer att ske 20 procents höjning. Jag tror faktiskt att kostnaden för den enskilde för dessa tjänster har varit alltför liten för att vi ska kunna vara nöjda och glada och se att det fungerar framåt.
Då är frågan: Har vi släppt kommunerna för långt? Ja, det säger egentligen riksrevisionsrapporten att vi har gjort. I sitt svar nämner regeringen de direktiv till myndigheter som getts under 2025. Man ska återkomma om vilka kontroller man har gjort och vilka utvärderingar man gör och hitta en väg framåt, för regeringen tycker inte att det här är bra.
Det är nog ingen som är förvånad över rapportens resultat. Den som säger sig vara det har väl gömt sig under en sten någonstans. Riksrevisionsrapportens slutresultat är att vi måste ha mer kontroll på vad kommunerna gör och mer samarbete mellan stat och kommuner, och det är ganska självklart. Jag tycker att riksrevisionsrapporten visar det som Svenskt Vatten har framhållit under ganska många år och som vi har sagt från denna talarstol: Vi behöver engagera oss från statligt håll för att kommunen ska klara av sitt åtagande, alldeles oavsett om det är en stor eller en liten kommun.
Vi ser dock runt om i Sverige att det finns kommuner som vidtar åtgärder, gör planer och investerar i sina va-nät. De ska ha en eloge, tycker jag. Det här måste vi också komma ihåg när vi vidtar åtgärder – det finns faktiskt kommuner som fungerar mycket bra i detta avseende, och vi kan ta dem som exempel på att det faktiskt fungerar.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)