Fru talman! Jag och Vänsterpartiet välkomnar den aktuella propositionen om utökade möjligheter till verkställighet med elektronisk övervakning i den dömdes bostad, och jag välkomnar även förslaget om en ny verkställighetsform för fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, som ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader. Det här är bra och kloka förslag av flera olika skäl, och det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt. Vänsterpartiet har under en lång rad år motionerat om utökade möjligheter till att använda elektronisk övervakning, och vi är därför glada över att det nu ser ut att bli verklighet.
Elektronisk övervakning – elektronisk fotboja, som vi brukar kalla det i dagligt tal – är en fördel både för den straffade och för samhället. Det är en mer proportionerlig påföljd för vissa mindre allvarliga brott. Samtidigt som det är ett tydligt straff som begränsar den dömdes möjligheter att röra sig fritt i samhället innebär det också att den dömde kan fortsätta behålla anknytningen till familj, vänner och arbetsmarknad.
Det ökar möjligheten till rehabilitering med studier eller ett nytt arbete. Det underlättar för den dömde att efter avtjänat straff återanpassas till samhället. Det innebär även att man undviker de negativa effekterna av en fängelsemiljö, och forskning visar att risken för återfall i brottslighet minskar avsevärt. Forskning visar att användandet av fotboja innebär att brottsligheten och även kostnaderna för samhället minskar avsevärt.
Samhällskostnaderna för fotboja är betydligt lägre än för fängelse. En klient som avtjänar sitt straff på anstalt kostar cirka 1 miljon kronor per år. En klient som i stället avtjänar sitt straff inom frivården kostar som jämförelse i dag cirka 100 000 kronor per år.
Även om fotbojan är ett mildare alternativ till fängelse innebär det fortfarande en dygnetruntövervakning och strikta regler för vad den dömde får och inte får göra. Det är viktigt att understryka att fotboja inte är ett lämpligt alternativ för alla brott, särskilt inte de grövre brotten.
Genom att ersätta fängelsestraff för mindre brott kan fotboja minska överbeläggningen i fängelserna, vilket frigör platser för dem som begått grövre brott. Det är bra mot bakgrund av den höga belastning som vi i dag kan se på anstalterna.
Användandet av fotboja kan påverka familjen. Vardagen påverkas för den som är anhörig till någon som har fotboja. Frivården kan göra oanmälda besök när som helst på dygnet, och som anhörig får man ta ett större ansvar för det som sker utanför hemmet. Det är därför viktigt att den som lever med någon som är dömd till elektronisk övervakning får rätt information och ger sitt samtycke.
Dessvärre har det kommit till vår kännedom att det finns brister i tekniken för elektronisk övervakning, vilket innebär att åtgärden inte alltid används som det är tänkt. Åklagare har inte beslutat om fotboja då dessa i vissa fall saknar gps-funktion, vilket självklart är helt nödvändigt för att övervakningen ska fungera. Vad jag förstår finns tekniken tillgänglig i dag, men tillgången till fotbojor med gps-teknik kan variera över landet. Det kan ibland även vara problem med tillämpningen.
Detta borde ganska enkelt kunna åtgärdas, och jag förväntar mig att så sker. Vi kommer därför att noga följa dessa frågor och vid behov återkomma med förslag till åtgärder. Det har vi skrivit om i vårt särskilda yttrande. Vi står dock som sagt helt och fullt bakom propositionen, och jag är glad över att ett enigt utskott gör så.