Herr talman! Kärnan i debatten, återigen, är att det inte gjorts någon ordentlig konsekvensanalys av vad detta kommer att innebära innan nedsläckningen görs. Det regeringen säger är: Vi kommer att följa arbetet, och skulle det uppstå några konsekvenser kommer vi att vara medvetna om det i efterhand.

Man hade kunnat göra som i de allra flesta europeiska länder och säga innan: Vi gör en konsekvensanalys. Vi försöker titta på vad som skulle kunna gå fel och var de stora riskerna finns.

Vi vet till exempel att många trygghetslarm är beroende av 2G- och 3G-näten. Man kan ha synpunkter på att kommunerna och regionerna runt om i landet inte gjort en uppdatering av sina trygghetslarm tidigare. Det är fullt möjligt. Man skulle absolut kunna ha den diskussionen och säga: Vi tycker att ni borde ha gjort detta. Men man måste ändå vara medveten om att alla kommuner kanske inte har gjort det. Då kan man inte bara säga att detta är teleoperatörernas ansvar. Vi har äldre människor som är vana vid att deras trygghetslarm fungerar, och när de sedan ramlar i sina bostäder fungerar helt plötsligt inte trygghetslarmet.

Det är något ihåligt, måste jag ändå säga, att säga att detta är operatörernas ansvar. Som folkvald, förtroendevald och minister har man ändå ett ansvar för människors väl och ve i det här landet, och den här nedsläckningen kan få ganska stora konsekvenser. Nu vet vi inte det, som sagt, för det har inte gjorts någon ordentlig analys av konsekvenserna i det här landet. Med det har gjorts exempelvis i Norge.

Man kunde också ha tittat på Norge och sagt att det som Norge just nu gör verkar ganska bra. Den norska konsekvensanalysen kom ju fram till att man inte såg några stora risker med nedsläckningen i Norge. Men som sagt: Vi vet inte hur det ser ut i Sverige, för den här konsekvensanalysen har inte gjorts.

Att det finns en oro även ganska högt upp i myndighetshierarkin och statsförvaltningen tycker jag märks när man läser de olika artiklar och inlagor som finns i ämnet. Den 23 oktober skrev till exempel Post- och telestyrelsens generaldirektör en text i Dagens Samhälle som inleds så här: ”Jag uppmanar alla offentliga aktörer att se över om den egna verksamheten påverkas av avvecklingen av 2G- och 3G-näten.”

Det är värt att notera att en generaldirektör för en myndighet skriver en artikel till landets kommuner, regioner och andra offentliga aktörer där han säger: Ni måste se över detta. Jag är helt övertygad om att generaldirektören för Post- och telestyrelsen inte gjorde detta för att han tyckte att det var kul utan för att han såg att detta kan gå väldigt snett.

I samma artikel uttryckte han sig så här: ”Det är upp till alla som ansvarar för samhällsviktiga system att säkerställa att livsviktig utrustning fortfarande fungerar efter årsskiftet 2025/2026.”

Återigen: Det finns en utbredd oro för att detta kan gå ganska illa.

Det är ändå ett tag sedan statsrådet och jag hade den här debatten. Jag vet att statsrådet och Isak From också har haft sådana här debatter. Man kunde efter den typen av diskussion ha sagt: Vi kanske måste om inte dra i nödbromsen så i alla fall sätta oss ned och ge ett uppdrag att titta på vilka konsekvenserna kan bli om vi gör den här nedsläckningen.

Jag tror att det är ganska bra att Telia har valt att avvakta. Eftersom vi inte har den här konsekvensanalysen är det bra att Telia håller igång sina nät längre så att vi i alla fall har någonting att falla tillbaka på om det skulle gå riktigt illa.

Det finns också tyvärr lite skrämmande statistik som visar att ganska många kommuner inte har analyserat sin verksamhet. I en undersökning som gjordes i mars kom det fram att 20 procent av kommunerna inte hade analyserat sin verksamhet. Det är klart att man kan tycka att det borde ha gjorts. Men nu har det inte gjorts, och då kanske man ändå måste säga att vi måste ta en noggrann titt på de eventuella konsekvenserna.