Fru talman! Jag ska försöka att strukturerat gå igenom de frågor som jag hinner med på fyra minuter. Eva Lindh och Peder Björk får vänta – de får väl åka till någon planet i något universum och leta upp något ufo som sitter i en SD-regering. Jag gör det i alla fall inte. Eftersom SD inte sitter i regeringen tänker jag heller inte bemöda mig om att svara på ledamöternas frågor.

Till att börja med ska sägas att statens servicekontor inte försvinner. De minskar i antal, vilket är en konsekvens av den budget som regeringen har lagt, men de försvinner inte. Den stora majoriteten servicekontor finns kvar runt om i landet. Inte ens när Socialdemokraterna styrde och vi hade 148 kontor – nu är det runt 140 – hade en majoritet av kommunerna servicekontor. Jag vet inte om Socialdemokraterna då höll på och kompenserade de kommuner som saknade servicekontor med pengar till bibliotek för att de fick så mycket merjobb.

Jag tycker att det byggs upp överord i den här debatten. Jag kräver inte att alla ska tycka att det är bra att vi minskar antalet servicekontor, men jag tycker att man kan sansa proportionerna något.

Jag vill också lägga till att det inte har skett några uppsägningar på Statens servicecenter. Det kan också vara bra att veta. Det sades inte rakt ut att det var så, men det andades lite grann här under debatten, tyckte jag.

En del av de frågor som ställs är av en sådan art att jag inte kan svara på dem, utan det måste myndigheten själv göra. Ledamöterna vet mycket väl att var kontoren ska ligga är myndighetsbeslut. Peder Björk sitter nu och rycker på axlarna, eftersom han tycker att det var ett dåligt beslut. Det är en sak, men regeringen har beslutat att myndigheten självständigt ska fatta beslut om var dessa kontor ska ligga, och därmed kan jag inte kommentera den exakta lokaliseringen av enskilda kontor. Man kan tycka att det beslutet var dåligt, men om jag hade svarat på en del av de frågorna skulle jag förmodligen, kanske av någon ledamot som närvarar här i kammaren, bli anmäld till konstitutionsutskottet.

Isak From ställde frågan om kundnöjdhet och om jag tycker att relationen till kommunerna har funkat. Det är såklart väldigt svårt för mig att svara på i varje enskilt fall. Vad jag vet från de myndighetsdialoger och årsredovisningar som följer upp med myndigheterna är att kundnöjdheten har ökat markant på Statens servicecenter. Det har av olika skäl varit lite skralt med detta under ett antal år, men nu ökar det, vilket är väldigt roligt. Jag måste säga att både generaldirektören och styrelseordföranden är fantastiskt engagerade. Jag hade ett möte med dem senast för två veckor sedan, och det finns ett väldigt stort engagemang i frågan. Man jobbar mycket bra på regeringens uppdrag.

Heléne Björklund frågar om andra kontor ska läggas ned i stället för det i Karlshamn. Nej, det tror jag inte, men det får myndigheten svara på. I och med tillskottet på 10 miljoner som vi ger nästa år kan man dock rädda bland annat Karlshamn och bygga vidare på mobila lösningar. Däremot är det helt publikt vilka beslut styrelsen fattar, och det finns alltså en lista över kontor som kommer att läggas ned framöver. Det är ingen hemlighet. Jag har dem inte i huvudet här och nu, men det är inte så att man räddar Karlshamn på bekostnad av något annat kontor.

Vad är en mobil lösning, frågade Heléne Björklund också. Det kan vara en ambulerande lösning i form av fordon som åker till en stad i samband med särskilda event eller särskilda händelser som motiverar närvaro. Man kan också hyra in sig på ett kommunalt kontor ett antal timmar i veckan. Det ser lite olika ut.

Jag får återkomma till de många frågor jag fick under de 13 inläggen.