Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen.

Det som bekymrar mig på det övergripande planet är hur tron på EU i styrka och anseende hos beslutsfattare börjar krackelera. Statsministern var hoppfull inför mötet om att ett beslut om hur man ska ta över de ryska frysta tillgångarna skulle kunna bli möjligt. Nu blev det inte det. Vi behöver inte diskutera varför det blev så, men att statsministern är tveksam till att det blir beslut i december gör att man kan betvivla att EU har styrkan att verkligen stå upp för och stödja Ukraina. De tongångarna finns. På samma sätt är det med den gröna omställningen, där man också menar att EU tappar fart i frågorna.

Bekymrar det statsministern att farhågorna finns att EU inte kan stå upp för Ukraina och för den gröna omställningen? Är inte det ett bekymmer, statsministern?