Herr talman! Jag tycker att det finns ett momentum, som man ofta säger, i konkurrenskraftsfrågorna. Det har utan tvekan funnits det egentligen sedan det svenska ordförandeskapet – det brukar många länder också påpeka – och sedan Mario Draghis rapport. Detta är gott. Det som ibland är mindre gott är att det går för långsamt. EU-parlamentet var nu ett gott exempel på att det går för långsamt.

Ibland imponerar begreppet konkurrenskraft inte så mycket, men man kan säga så här: Om Europas mogna välfärdsstater ska ha råd med välfärd av europeiskt snitt, grön omställning, stöd till Ukraina och stärkt eget försvar – och allt detta i en mycket mer bekymmersam handelssituation –måste Europas konkurrenskraft stärkas. Annars kommer vi inte att ha råd. Det fattar de flesta förnuftsmässigt. Det är ibland en lång väg att gå från den insikten till att också ändra på regler som gör att företag startar, växer och är kvar i just Europa.