Protokoll 2025/26:26 Tisdagen den 4 november

/ Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23 oktober
Anf. 19 Statsministern Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Det här var alltså inte uppe i Europeiska rådet, utan vi konstaterade bara att kommissionen har lyssnat på de svenska och finska kraven. Vi tycker att det är en orimlig politik att andra länder ska kunna ha vår skog som kolsänka för att slippa göra sitt eget arbete.

Det här var en politik som den förra regeringen aktivt accepterade. Man misskötte svenska intressen i Bryssel på ett sätt som är helt oacceptabelt. Inget annat land skulle missköta egna nationella intressen på det sättet.

Ännu värre, vilket bevisar plakatpolitiken i detta, är att partierna i Sverige själva inte lever upp till detta – 70 miljoner ton saknas för att leva upp till de krav som nu finns i det som kallas LULUCF. Ingen är ens i närheten av detta, så den här låtsaspolitiken – att alla ska leva upp till något som man sedan inte gör någonting för att själv leva upp till – imponerar inte på någon, allra minst på andra EU-länder.

Nu talar vi klartext om detta och konstaterar att vi inte tänker halvera eller avsiktligt decimera en otroligt viktig svensk näring, som dessutom kan bidra till klimatnytta på helt andra sätt. Det fanns skäl till att vi röstade nej till paketet från början. Vi har stått upp för den ståndpunkten hela tiden. Vi har inte begärt några nya eftergifter, inte på något sätt över huvud taget. Vi har stått upp för det som ni inte orkade eller inte ville stå upp för, Rebecka Le Moine.

Jag noterar också att Socialdemokraterna aldrig vill prata om er i den här frågan, för Socialdemokraterna vill inte heller låtsas som att det svenska skogsbruket är up for grabs för andra länder. Det är bara ni som låter på det sättet. Man kan ha respekt för att ni tycker att man ska göra på det sättet. Ingen annan tycker dessbättre så i Sverige. Ert parti är en ensling i de här frågorna.

Vad gäller urvattningsrisken enades vi trots allt. Nu får vi se vad som kommer ut från dagens möten, där det är mer kvalificerade majoriteter, och inte minst vad som kommer fram som EU:s gemensamma bidrag till COP 30-konferensen om ytterligare en vecka. Då prövas detta på allvar.