Fru talman! Jag får börja med att tacka justitieministern för svaret och möjligheten att ännu en gång diskutera behovet av att bygga ut fängelserna i vårt land.
Straffen har skärpts de senaste åren, och allt fler brottslingar lagförs. Det är bra. Det ökar också behovet av fler fängelseplatser. Jag kan bara konstatera att tillskapandet av nya platser inte har hängt med. Det går alldeles för sakta, och våra fängelser är nu överfulla.
Det är allvarligt av flera skäl. Dels riskerar det att leda till att verkställigheter skjuts upp, dels riskerar det att försämra arbetsmiljön. Men också det viktiga återfallsförebyggande arbetet blir lidande när det helt enkelt inte finns utrymmen för samtal och rehabilitering. Framöver förväntas mycket riktigt inflödet av klienter att tredubblas.
Om vi blickar bakåt på de senaste fem åren har tillskapandet av platser framför allt kommit till genom dubbelbeläggning. Nu byggs också och planeras för nya fängelser, och det är bra. Det är bra åtgärder som regeringen har vidtagit hittills. Det är inte där min kritik finns, utan det är helt enkelt inte tillräckligt. Framför allt går det alldeles för sakta.
Frågan jag ställt till justitieministern handlar om den ordning som i dag tillämpas vad gäller upphandling av nya anstalter som fördröjer takten i den nödvändiga utbyggnationen.
Kriminalvården beskriver här själv väldigt väl i sin senaste kapacitetsrapport hur man först tecknar en överenskommelse med en kommun om en specifik fastighet. Sedan upphandlar man fastighetsägare. Först därefter upphandlar man själva byggnationen.
Kriminalvården pekar också i kapacitetsrapporten på ett alternativ till den rådande modellen. Det skulle kunna vara att likt Försvarsmakten ta stöd av Fortifikationsverket vid etablering av nya regementen. I stället skulle man rikta ett särskilt samhällsuppdrag till en statlig aktör att stödja Kriminalvårdens expansion med nya anstalter på ett snabbt och effektivt sätt. Det förslaget lade vi socialdemokrater fram här i riksdagen i våras, men Tidöpartierna röstade tyvärr nej till det.
Fru talman! Jag påmindes återigen om behovet av åtgärden när jag för ett par veckor sedan läste en artikel i min lokaltidning Norrköpings Tidningar. Det var också därför som jag begärde debatten. Där beskrevs hur den sedan flera år tillbaka planerade anstalten i Norrköping nu riskerar att försenas på grund av just upphandlingsprocessen.
Kriminalvårdens fastighetsavdelning säger till tidningen: Det som ställt till det är upphandlingsprocessen, det vill säga frågan om vem som ska bygga och äga fastigheten där Kriminalvården hyr in sig. Upphandlingsprocessen har dragit ut på tiden och pågår fortfarande. En av intressenterna har bett om mer tid då det är mycket pengar det handlar om.
Fru talman! Den befarade förseningen av anstalten i Norrköping visar precis varför vi socialdemokrater har föreslagit en annan ordning där regeringen i stället ger ett direktuppdrag till en statlig aktör att stödja Kriminalvården med utbyggnaden så att ledtiderna kan kapas och nya fängelseplatser byggas snabbare.
Justitieministern motiverar sitt motstånd till förslaget med, får man väl ändå säga, att det finns ett ökat intresse från fastighetsbranschen och att vårt förslag bara skulle vara aktuellt om det förelåg ett marknadsmisslyckande.
Är det inte just ett misslyckande på marknaden när fängelser som onekligen behöver byggas omedelbart, som det i Norrköping, försenas på grund av den ordning med upphandling av privata aktörer som råder i dag? Vad är det om inte ett marknadsmisslyckande?