Fru talman! Tack, statsrådet, för att vi får ha den här viktiga debatten!

Som härjedaling och invånare i Norrlands inland ser jag Inlandsbanan som inlandets stambana. I förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 riskerar Inlandsbanan att hamna i skymundan. Detta är djupt oroande, för i dag är den järnvägen viktigare än på mycket länge, både för försvaret, för näringslivet och för de människor som bor i inlandet. Inlandsbanans strategiska betydelse för Sverige kan och ska inte underskattas.

Fru talman! Kapacitet är beredskap. Vi lever i en tid där beredskapen är avgörande. I ett säkerhetspolitiskt läge där robusthet, redundans och nationell försörjningsförmåga står i fokus är Inlandsbanan en kritisk del av totalförsvarets infrastruktur. Inlandsbanan är därför inte bara en regional fråga utan en nationell säkerhetsangelägenhet. Den kan bära både militära och civila transporter, stärka försörjningsförmågan och ge vårt land en trygghet som inte bara kan mätas i ekonomiska termer.

Vi vet att kustnära transportleder kan vara sårbara i ett spänt säkerhetsläge. Därför behöver Sverige alternativa transportvägar genom inlandet – vägar och banor som fungerar även när andra stråk inte gör det. Inlandsbanan är en naturlig del av det svenska transportsystemet och är ett utmärkt alternativ när det finns behov av att leda om trafik. Vid olyckor och andra oförutsedda händelser finns det möjlighet att med kort varsel nyttja Inlandsbanans spår.

Att inte prioritera Inlandsbanan, som utgör 10 procent av det svenska järnvägsnätet med sin cirka 105 mil långa räls från Mora till Gällivare, är som att blunda för hela inlandets roll i framtiden. Den är en livsnerv för industriell utveckling och för människor och företag.

Inlandsbanan är en nationell resurs med i många fall avgörande betydelse, och den är en viktig transportled genom inlandet. Då måste också medel tilldelas banan för att öka bärigheten och för att klara av de moderna godstågen, som är längre därför att de måste ha längre mötesplatser. Vi har ungefär 1 000 plankorsningar där säkerheten måste höjas.

Fru talman! Vi har sett gång på gång hur våra stambanor längs kusten drabbas av problem. När skogsbränder stängde Norra stambanan, när urspårningar stoppade trafiken på Malmbanan och när Mittbanan fick stängas efter översvämningar stod Inlandsbanan där och bidrog till ett fungerande järnvägsnät. Detta visar på något viktigt: Inlandsbanan har använts som ett alternativ när landet har behövt det som mest, för att hålla igång godstransporterna och för att säkra industrins leveranser.

Problem finns inte bara på järnväg, utan det handlar även om bristande bärighet på många av våra vägar i norr. Detta betyder att företag tappar jobb, tid och pengar. Därför behöver vi en fungerande inlandsbana som kan ta över tungt gods när vägarna inte räcker till.

Utifrån detta resonemang vill jag ställa en fråga till ministern: Hur avser regeringen att säkerställa att Inlandsbanan prioriteras som en del av totalförsvarets strategiska infrastruktur?

(Applåder)