Fru talman! Tack, infrastruktur- och bostadsministern, för svaret på min interpellation! Bakgrunden till min fråga till statsrådet är det allvarliga läget när det gäller bostadsbyggandet i Sverige, som i ungefärliga tal har halverats sedan föregående mandatperiod.

Trångboddheten, som omfattar fler än 100 000 hushåll bara här i Region Stockholm, minskar inte. Den kommer vi inte åt. Det är svårt för unga människor att flytta hemifrån. I runda tal en fjärdedel av alla unga bor ofrivilligt hemma hos föräldrarna. Det är svårt att anpassa boende till livssituation vid separation, skilsmässa, dödsfall eller liknande situationer.

Den illa fungerande bostadsförsörjningen och det låga bostadsbyggandet får samhällsekonomiska konsekvenser, fru talman. Arbetsmarknadens funktionssätt försämras. Matchningen mellan personer och jobb försämras, vilket hämmar produktivitetsutveckling. Det fallande bostadsbyggandet i sig är givetvis en fallande investeringsnivå. Och det är en del av en fallande ekonomisk aktivitet i samhällsekonomin.

Regeringen, sedan den tillträdde, och riksdagsmajoriteten, sedan den formerades efter förra valet, har med en viss systematik avvisat alla våra socialdemokratiska förslag till skarpa åtgärder för att möta den lågkonjunktur i bostadsbyggandet som slog till med full kraft och som vi såg komma och varnade för. Man valde bland annat att i förtid ta bort det investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå som fanns. Och man har avvisat våra förslag till förnyade investeringsstöd och förmånliga statliga byggkrediter – till exempel.

Man har i stället talat om och fokuserat på så kallade strukturella reformer. Det har handlat om att öka tillgängligheten till byggbar mark, det har handlat om att korta ledtider i samhällsbyggnaden och byggprocessen och det har handlat om regelförenkling.

Det här är bakgrunden till min interpellation. Jag ställer frågor angående ett verktyg, en reform som den här regeringen och den här ministern faktiskt har genomfört. Det gäller planeringsstimulanser för kommuner. Det handlar om att ta fram detaljplaner med två olika syften – detaljplaner för byggande av småhus eller detaljplaner för omvandling av tidigare lokal till bostad.

Jag ger i min interpellation ett exempel från Mariestads kommun. Det är en fin stad. Ingen skugga ska falla över Mariestad. Det var ett detaljplaneprojekt som gick i mål häromåret där man har fått stöd från Boverket. Man har fått utbetalat pengar. Det är ett detaljplanebeslut som fattats i kommunfullmäktige efter 14 års arbete. Det är alltså stödpengar som utgår till en kommun för någonting som den kommunen med all sannolikhet ändå hade gjort. Det är ett attraktivt strandläge, ett gammalt campingområde om jag inte missuppfattat det.

Mot bakgrund av dessa förhållanden har jag frågat ministern om han är beredd att göra en utvärdering av dessa planeringsstimulanser. Frågan hänger i luften.

(Applåder)