Herr talman! Raoul Wallenberg försvann 1945 efter att ha räddat oräkneliga liv undan Förintelsen. Inspirerat av en mans verk har Raoul Wallenberg-institutet i Lund under mer än 40 år arbetat för att främja allmän respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Man har byggt upp kunskap och kapacitet bland tusentals statstjänstemän, forskare och praktiker i över 40 länder, i syfte att främja en kultur av respekt för mänskliga rättigheter och idén att alla människor är födda fria och jämlika i fråga om värdighet och rättigheter.

Sedan tillkomsten 1984 har Raoul Wallenberg-institutet tagit på sig att höja medvetandet om mänskliga rättigheter och den humanitära rätten genom dess akademiska forskning och utåtriktade verksamhet.

I Skåne är vi mycket stolta över Raoul Wallenberg-institutet. Så tycks det inte vara i Stockholm och hos regeringen, eftersom man kan se att regeringen till 99 procent prioriterar att utge medel till övriga oberoende institutioner som är verksamma i främst Stockholm, Mälardalen och Göteborg.

Raoul Wallenberg-institutet är, som interpellanten nämnde, ett av Nordens främsta akademiska institut inom mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Institutet driver tillsammans med Lunds universitet ett av världens mest respekterade masterprogram inom området. Det lockade i år hela 800 sökande, varav 50 studenter blir antagna.

Institutet är inte bara ett viktigt kunskapscentrum utan också en väldigt viktig plattform för dialog globalt och för idéutbyte och konkret handling och har verksamhet över hela världen. Just nu bistår man Ukraina i den pågående EU-kandidaturprocessen med fokus på rättsstatens principer och kampen mot korruption.

Därför är det förvånande att regeringen väljer att inte prioritera Raoul Wallenberg-institutet efter att ministerns föregångare var tydlig med sina intentioner när det gäller institutet. Jag undrar om ministern instämmer i den tidigare ministern Johan Pehrsons uttalanden om forskningsanslag till Raoul Wallenberg-institutet.