Fru talman! Oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp förekommer i Sverige, men självklart borde de inte få förekomma över huvud taget. Det är allvarliga brott mot framför allt kvinnors och flickors rättigheter och kan leda till allvarliga fysiska och psykiska skador för dem som drabbas. Därför instämmer Vänsterpartiet i att skyddet för flickor och kvinnor som lever i en hederskontext behöver stärkas.

Hedersrelaterat våld och förtryck har liksom mäns våld mot kvinnor i övrigt generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa företeelser. Detta är ett våld och förtryck som Vänsterpartiet anser måste bekämpas med kraft. Det hedersrelaterade systemet är komplext och innehåller en rad förtryckande former av strukturell och organiserad karaktär.

Fru talman! Det specifika med hedersvåldet är att det utövas med hjälp av kollektiva kontrollmekanismer, som många gånger sanktioneras av släkt och omgivning. Främst är det flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och unga män blir utsatta.

Samhället måste göra betydligt mer för att tidigt upptäcka när någon blir utsatt och erbjuda ett långvarigt stöd. Tyvärr har vi sett att exempelvis socialtjänsten många gånger brister i att erbjuda långvariga och stödjande insatser. Det kan bero på att socialtjänsten är alltför pressad av ekonomiska och personella skäl. Även skolan har en viktig uppgift att fylla när det gäller att upptäcka och se varningssignaler tidigt.

Regeringens aktuella proposition fokuserar dock på straffrättsliga åtgärder – något som Vänsterpartiet välkomnar, och vi står bakom propositionen i sin helhet. När det gäller de konkreta lagförslagen anser jag att kriminaliseringen av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp är en särskilt angelägen åtgärd för att stärka flickors och kvinnors skydd.

Fru talman! Däremot har det inte varit lika självklart att ställa sig bakom förslaget om att kriminalisera underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Jag vill förtydliga att Vänsterpartiet länge har drivit på för ett totalförbud mot barnäktenskap och äktenskapstvång. Det ska självklart råda nolltolerans mot både barnäktenskap och påtvingade äktenskap. I Sverige finns ingen generell plikt att anmäla eller ingripa mot brott, men det finns däremot en skyldighet att anmäla vissa pågående grova brott. Vidare har vissa yrkesgrupper en skyldighet att anmäla begångna brott. Det gäller främst tjänstemän inom myndigheter som arbetar med barn och som vid underlåtenhet att anmäla kan göra sig skyldiga till tjänstefel. Många av dessa yrkesgrupper har också enligt socialtjänstlagstiftningen en anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa.

Fru talman! Jag konstaterar vidare att försök, förberedelse och stämpling till äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott samt vilseledande till äktenskapsresa redan är straffbart. Bestämmelserna om medverkan till brott i brottsbalken är också tillämpliga, vilket innebär att medhjälp till de olika förberedande momenten är straffbart.

Vänsterpartiet har dock valt att inte reservera sig mot regeringens lagförslag i denna del. Det är dock mycket viktigt att det nya underlåtenhetsbrottet inte tillämpas så att det i praktiken blir fråga om ett angiverisystem. Vi kommer att följa frågan noga och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.