Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut, så att jag inte glömmer det.

Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt oroväckande och osäkert. Ryssland är, och kommer att vara, ett allvarligt hot mot Sverige och Europa under överskådlig framtid. Man kan utan att överdriva säga att hotet har ökat på senare tid, med ryska kränkningar av våra allierades luftrum.

Rysslands agerande har varit hotfullt under lång tid, men hotet kom väldigt nära oss morgonen den 24 februari 2022 då vi möttes av nyheten att Ryssland gått in i Ukraina med full kraft. Sedan dess har över 1 miljon människor skadats svårt eller dött i Ukraina. Även antalet civila offer är högt: cirka 50 000 sårade och döda, enligt de senaste verifierade uppgifterna. Antalet kan vara betydligt högre eftersom det är svårt att få tillförlitliga uppgifter från de av Ryssland ockuperade områdena. Det står dock helt klart att det mänskliga lidandet är enormt.

Herr talman! För att något liknande inte ska drabba Sverige och våra allierade behöver vi ett starkt och avskräckande försvar, något vi sverigedemokrater har påpekat sedan vi kom in i riksdagen 2010.

Ett starkt försvar bygger på flera delar, varav försvarsindustrin är en. Därför är vi glada att regeringen har hörsammat flera av våra synpunkter i försvarsindustristrategin. Strategin presenterar åtgärder för att stärka näringslivets förutsättningar att bidra till Sveriges säkerhet.

Herr talman! Få, om ens några, länder i vår storlek klarar av att producera avancerade system på så många områden som vi gör. Stridsflyg, stridsfordon, artilleri och sensorsystem är några exempel på områden där Sverige ligger i absolut framkant och exporterar krigsmateriel till flera andra länder. Det är alltså inte bara Sverige som har nytta av vår försvarsindustri, utan den är en tillgång för Europa, Nato och stora delar av världen, inte minst Ukraina.

Herr talman! Den tekniska utvecklingen i världen går fortare än någonsin. Ny teknik dyker upp så fort att man knappt hinner bestämma sig för vilken tv man ska köpa innan den känns gammalmodig. Utvecklingen på slagfältet är inget undantag – om något går den kanske ännu snabbare.

När kriget i Ukraina bröt ut i full skala 2022 kunde en typ av drönare användas i cirka sex månader innan motmedel utvecklades. I dag beräknas de kunna användas i fyra till sex veckor, eventuellt kortare, innan fienden kommer på hur man slår ut dem. I västvärlden har vi betydligt längre utvecklingstider än så. Detta är något som adresseras i strategin genom flera åtgärder. FOI och FMV är några av nyckelaktörerna här, och de har fått utökade uppdrag med inriktning på just innovation.

Herr talman! I krig förbrukas enorma mängder materiel och ammunition. Därför är produktion avgörande för såväl försvar som avskräckning. Försvarsindustrin har lyckligtvis lyckats hålla näsan ovanför vattenytan under den strategiska timeouten.

Små beställningar och korta produktionstider har varit vanligt, fram till nu. Nu är orderingångarna stora, och stora mängder ammunition och materiel behöver produceras snabbt. Det är en omställning som inte alltid är helt enkel att genomföra, och även EU har vidtagit åtgärder för detta.

För att öka produktionen behövs ofta utökade miljötillstånd, något som inte alltid är helt enkelt att få. Det är välkommet och välbehövligt att tillståndsprocesserna nu ses över i Regeringskansliet. Att underlätta tillståndsgivning är nödvändigt för att underlätta försvarsindustrins uppbyggnad.

Investeringar är också nödvändiga för att öka produktionen, men industrin tvekar – helt förståeligt – att göra nödvändiga investeringar om inte framtida beställningar garanteras. Ett sätt att möta detta är att fördela risker genom villkorade, statliga investeringar i produktionsförmåga, något som också föreslås i strategin. Detta har redan skett genom att staten har delfinansierat en förstärkning av produktionen av artilleriammunition.

Herr talman! Under lång tid har banker och investerare, däribland regioner och kommuner, tvekat att investera i försvarsindustrin eftersom den inte ansetts hållbar. Det tar emot att säga det, men även min region har fattat beslut om en hållbar investeringspolicy, vilket innebär att investeringar i försvarsindustrin uteblir.

Nu vaknar allt fler investerare efter den eviga freden och ser över sina investeringsplaner, så även min region. Jag hoppas att fler följer efter så att försvarsindustrin, som lidit av detta under lång tid, äntligen får det stöd och det erkännande den förtjänar.

Herr talman! Natos försvarsindustriella förmåga är komplex och bygger till stor del på internationella samarbeten. Det gäller även vår försvarsindustri, som samarbetar nära med många andra länder. Därför är det välkommet att strategin även syftar till att stärka sådant samarbete, inte minst med Ukraina.

Export har varit en nyckel till överlevnad för vår försvarsindustri under den strategiska timeouten. Utan export är det tveksamt om den svenska försvarsindustrin hade överlevt, åtminstone som just svensk försvarsindustri.

Export kommer också att vara en viktig framgångsfaktor i framtiden. Med den här strategin stärker staten exportstödet, vilket möjliggör en breddad kundbas för vår industri.

Slutligen, herr talman, ska försvarsindustristrategin främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. I en föränderlig omvärld kommer åtgärderna att utvecklas successivt i takt med förändrade omvärldsförutsättningar. Genomförande och uppföljning av försvarsindustristrategin kommer därför att ske löpande.