Fru talman, ledamöter av kammaren, åhörare och lyssnare där hemma i tv-soffan! Som ni har märkt debatterar vi här i dag regeringens förslag om ett nytt regelverk för bygglov. Vid en första anblick kan det verka som att det endast rör sig om en teknisk justering av plan- och bygglagen. Men jag skulle vilja hävda att så inte är fallet. Detta är trots allt en reform som handlar om ökad frihet för individen, decentralisering av makt och tillit till människor.

Politiken ska leverera lösningar som matchar människors drömmar och behov och kontinuerligt jobba bort de hinder som uppstått i människors vardag. Därför välkomnar jag det nya regelverket. Det är som sagt en reform som i grunden bygger på en liberal övertygelse om att människor själva kan och vill fatta kloka beslut om sitt liv och sina hem, om de bara ges friheten och förtroendet att göra det.

Den röda tråden i den här reformen är som sagt ökad individuell frihet och tillit till människors förmåga. I dag detaljstyrs sådant som färgen på ditt hus – vi har hört exempel på detta här i talarstolen tidigare i dag. Vi liberaler tror att du som äger en fastighet själv vet bäst vilken färg den ska ha och hur du ska utveckla den. Det offentliga ska helt enkelt inte lägga sig i detta i onödan.

Fru talman! Vad innebär det här egentligen i praktiken? Tänk er en familj, ett ungt par från Mjölby, kan vi säga, som väntar sitt andra barn. Med de nu gällande reglerna hade de varit tvungna att dra igång en bygglovsprocess som hade kunnat bli väldigt lång bara för att bygga ut huset med ett extra rum och slippa flytta från det bostadsområde de rotat sig i, där det första barnet börjat i förskola, lärt känna vänner och påbörjat fritidsaktiviteter. Med det nya regelverket kan de i stället sätta igång direkt och bygga ut sitt hem med upp till 30 kvadratmeter. Beroende på vilken kommun man bor i slipper man dessutom eventuella höga avgifter och onödigt lång väntan. För familjen betyder det att de kan anpassa sin bostad efter sina behov i takt med att livet förändras. Detta är trots allt frihet i praktiken.

Ett annat exempel är att man kommer att få en samlad bygglovsfri yta att disponera fritt. Inom detaljplanerat område blir potten 45 kvadratmeter och utanför detaljplan hela 65. Friheten ökar genom att du själv får välja om du vill uppföra en gäststuga eller en carport eller glasa in en altan utan att behöva kontakta kommunhuset för varje litet enskilt projekt.

Vi inför samtidigt en möjlighet för berörda grannar att ge sitt skriftliga godkännande om någon vill bygga lite närmare tomtgränsen än vad som är normalt i dag. Här släpper det offentliga lite av kontrollen och låter grannar sköta saker i samförstånd.

Kanske har grannen på andra sidan staketet trots allt en lite bättre förståelse för vad som är rimligt för dig och din familj än vad tjänstemännen på kommunen har. Detta är decentralisering i praktiken, baserad på tillit mellan människor.

Sådant som fasadändringar på småhus blir bygglovsbefriat. Byter du dörr, sätter in nya fönster eller målar om huset i en ny färg slipper du att söka lov. Dagens regelverk, där man i vissa kommuner måste göra detta, är en överdriven klåfingrighet som vi nu tar bort. Det blir också möjligt att inreda en vind till bostad även när detaljplanen tidigare har sagt nej. Varför ska vi låta en låst, mörk vind vara tom när den kan bli ett fint rum för en tonåring som har börjat utveckla ett mer självständigt liv och inte vill ha sina föräldrar runt hörnet varje sekund? Den skulle också kunna bli bostad åt en student som fått ett sent antagningsbesked och snabbt behöver en bostad i sin nya kommun. Nu ges den chansen.

När idrottsanläggningar under 1 500 kvadratmeter slipper bygglov blir det enklare att anlägga planer, utegym och mindre hallar. Detta betyder fler platser för spontanidrott, mer rörelse i vardagen och bättre förutsättningar för föreningslivet. Det blir mindre tid i kö och mer tid för att spela, springa och mötas.

Fru talman! Listan på förenklingar kan göras längre. Totalt handlar det om ungefär 40 olika regellättnader på bygglovsområdet. Samtidigt är det dock inte en frihet helt utan ansvar. Alla de grundläggande kraven på byggnader – krav på säkerhet, kvalitet, miljöhänsyn och annat som har tagits upp här tidigare i dag – kvarstår. Skillnaden är att vi inte längre misstror medborgarna och kräver förhandsgranskning av varenda liten förenkling.

Kritiker har bland annat pekat på att man tror att risken för tvister mellan grannar kommer att öka och att tvisterna flyttar från bygglovsskedet till efteråt. Men låt oss vara ärliga: Inte heller dagens system är konfliktfritt. Snarare kanaliseras konflikter i dag in i långdragna överklaganden av bygglov. Jag och mina kollegor tror på en tidig dialog och på att enklare regler kan minska dessa konflikter.

Redan i dag händer det att grannarna säger att de inte har något emot bygget, men ändå kräver byråkratin ett formellt bygglov som kan ta månader. Med den nya ordningen kan man komma överens utan att det offentliga blandas in i onödan.

Fru talman! Jag är övertygad om att samhällsnyttan på sikt kommer att bli stor. Det blir fler bostäder som kommer till. Processer kommer att gå snabbare, och resurser kommer att användas smartare. Genom att ge ökat förtroende och ökad frihet till husägare är jag övertygad om att vi kommer att göra Sverige lite bättre.

Med detta sagt vill jag också yrka bifall till utskottets förslag.