Herr talman! Eftersom talmannen är bördig från Östergötland tänker jag börja mitt anförande med en sedelärande historia från Mjölby. Våren 2015 skapade bildkonstnären Bernth Uhno stora rubriker i medierna och fick upprörda kommunpolitiker efter sig. Det som rörde upp känslor var dock inte något provocerande konstverk, såsom skändningar av den svenska flaggan, porträttering av Jesus som homosexuell eller ens en tecknad rondellhund.

Uppståndelsen och upprördheten handlade om Bernth Uhnos val av kulör på sin villa i Skänninge i Mjölby kommun. När Bernth Uhno köpte villan hade huset, enligt SVT, stått obebott sedan 1981, och färgen var solblekt i olika gula nyanser. Efter att huset målats om var den gula färgen kvar men uppblandad med vit nyans i nederkant och röd nyans i överkant. Husets väggar gick från rött till gult till vitt, ton i ton.

Mjölby kommuns byggnadsantikvarie beskrev denna för orten radikala färgsättning som främmande för Skänninge. Den centerpartistiske ordföranden för byggnads- och räddningsnämnden gick ännu längre och slog resolut fast: ”Den färgsättningen är inte svensk.” Därefter fattade en enig nämnd beslut om att huset behövde målas om i en av Mjölby kommun på förhand godkänd kulör.

Herr talman! I april 2023 tillsatte finansminister Elisabeth Svantesson Produktivitetskommissionen, vars uppdrag var att analysera vad som påverkar produktivitetstillväxten i Sverige. Kommissionen lämnade ett år senare, i april 2024, sitt delbetänkande och i oktober i år sitt slutbetänkande.

I både delbetänkandet och slutbetänkandet lyfts bygg- och bostadsmarknaden upp som områden där regelförenklingar har potential att bidra till ökad produktivitet, så till den grad att det är huvudnumret i kommissionens första delbetänkande. Det handlar om allt från liberalare markanvändning och omreglerad hyresmarknad till regelförenklingar kring ny- och ombyggnationer. Det är förändringar som är nödvändiga om Sverige som land ska kunna fortsätta utvecklas, få fler i arbete och trygga inkomsterna till vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Förändringarna vi i dag kommer att rösta igenom bygger på individens frihet, äganderätt och vilja att ta ansvar för sin fastighet. Barnfamiljer kommer att ges möjlighet att bygga ut sin bostad i stället för att flytta när familjen växer. Valet av färg blir en fråga för husägaren och inte för kommunen. Tack vare en rad regellättnader kommer befintliga fastigheter att kunna innehålla fler bostäder. Det kommer att underlätta för unga som ska börja arbeta eller bilda familj.

Herr talman! Man kan också säga att det är ett första steg i de regelförenklingar som Produktivitetskommissionen pekat ut som nödvändiga för bostäder och byggande. Förslagen innebär att antalet åtgärder som kan vidtas utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan eller områdesbestämmelser utökas. Det innebär att vi både skapar möjlighet till fler bostäder och ökar fastighetsägares möjligheter att bestämma hur en fastighet ska användas och utvecklas.

Lagändringarna innebär också att lovplikten blir områdesdifferentierad. Krav på lov kommer att finnas kvar inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Regelförenklingar får inte gå ut över samhällets försvarsförmåga. Bygglov kommer också att krävas inom kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden. Vi ökar transparensen och förutsägbarheten, samtidigt som skyddet för särskilt värdefull bebyggelse kvarstår.

Herr talman! Bland de regelförenklingar som nu genomförs finns framför allt två spår som jag vill nämna särskilt.

Det första är att det blir enklare att skapa så kallade komplementbostäder. Vi tar bort anmälningsplikten för attefallshus och möjliggör upp till 50 kvadratmeter stora hus på icke detaljplanelagt område. Vi ökar möjligheten att göra tillbyggnader; vi gör en höjning från 15 kvadratmeter till 30 kvadratmeter. Vi tar bort anmälningsplikten för att inreda en ytterligare bostad och tar dessutom bort kravet på bygglov för att exempelvis sätta in en extra ytterdörr.

Detta kommer att göra att fler hårt arbetande familjer kan hyra ut en del av sin villa eller bygga ett attefallshus på tomten för att få en extrainkomst och finansiera sitt eget boende. Det är något som är vanligt i våra grannländer och som har stor potential även i Sverige. Det kommer att skapa fler mindre och billigare bostäder för unga och vara med och bidra till ökad täthet, såväl i bostadsområden som på landsbygden.

Herr talman! Det andra är en ren frihetsreform i Gösta Bohmans anda. För en- och tvåbostadshus slopas kravet på bygglov för fasadändringar. Det förenklar för att exempelvis måla om, byta fasadmaterial eller för den delen sätta in ett takfönster eller bygga balkong. Det blir också lättare att sätta upp staket och bygga altaner. Man ska som husägare själv i större utsträckning kunna rå om sitt hus utan att först behöva be kommunen om lov. Det blir, om man så vill, en lex Bernth Uhno för hans ton-i-ton-målade hus.

Herr talman! Vi genomför också flera förändringar av ett regelverk som tidigare helt enkelt inte fungerat särskilt väl. Det kanske tydligaste exemplet handlar om att tillbyggnader som inte omfattas av krav på lov ska få genomföras samtidigt med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus. Det innebär att den bisarra situation som tidigare rått där man fått bygga upp väggar inför slutbesiktning för att sedan direkt riva dessa och bygga klart huset nu försvinner.

En annan viktig regelförenkling handlar om att bygglov nu får ges för att inreda vindar trots att det är förbjudet i detaljplan. Det kommer att möjliggöra för fler vindsbostäder. En ytterligare regelförenkling är att huvudmannen för allmän plats, exempelvis kommunen, nu kan medge förändringar nära gräns mot allmän plats. Det har tidigare inte varit möjligt, vilket skapat onödigt krångel.

Herr talman! En stor förändring är att systemet med så kallad bygganmälan nu tas bort för attefallshus och tillbyggnader.

När attefallsreformen genomfördes 2014 och det blev bygglovsfritt att bland annat uppföra komplementbyggnader, då på upp till 25 kvadratmeter, ersattes bygglovet med en bygganmälan till kommunen. Detta system, som den dåvarande alliansregeringen genomförde, hade fördelar, bland annat eftersom det gav kommunen kunskap om att ett attefallshus uppförts på tomten.

Tyvärr höll inte den modellen rättsligt, vilket har konstaterats i flera avgöranden i Mark- och miljööverdomstolen. Där har man konstaterat att en bygganmälan med startbesked för ett attefallshus blir ett icke överklagbart myndighetsbeslut. Därmed strider regelverket mot Europakonventionen, eftersom grannar som påverkas inte ges möjlighet att överklaga startbeskedet.

Därmed ställs också vi som lagstiftare inför ett vägval. Ska vi helt ta bort de attefallsåtgärder som krävt bygganmälan och återinföra lovplikten, eller ska vi i stället ta bort bygganmälan för dessa åtgärder? Vi moderater tror på friheten och väljer det senare. Det är beklagligt att det finns partier i den här kammaren som i stället vill kringskära och ta bort möjligheten att sätta upp attefallshus.

Herr talman! Förändringarna vi nu diskuterar innebär ett delvis förändrat uppdrag för kommunen vad gäller bygglov. De åtgärder som undantas från lovplikt har uppskattats utgöra 30 till 40 procent av byggnadsnämndernas lovärenden. Det kommer därför att frigöras resurser hos byggnadsnämnderna. Samtidigt kan antalet tillsynsärenden komma att öka något. Den fastighetsägare som vill kan fortsättningsvis söka ett frivilligt bygglov, exempelvis om det finns frågetecken kring hur lagstiftningen ska tolkas i det enskilda fallet. Anmälningsplikten kvarstår också för åtgärder som berör de tekniska egenskapskraven på en byggnad, exempelvis gällande ventilation och brandsäkerhet.

Herr talman! Jag började mitt anförande med att berätta om det gula huset i Skänninge, som gick från rött till gult till vitt. Historien slutade faktiskt inte med ett enigt beslut i en kommunal nämnd om att Mjölby kommun skulle få godkänna färgen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen, som konstaterade att fastighetsägaren faktiskt inte behövde bygglov för att måla om huset från gult till gult. Men då hade konstnären själv redan flyttat därifrån och sålt huset långt över utgångspris. Det, om något, är en sedelärande historia.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.